Citronkyckling och jordgubbar med limebasilika hos svärmor

Att bli bjuden på mat är fantastiskt. Det händer inte så ofta (och ibland undrar jag om det beror på att jag kanske lägger ribban för högt när jag själv bjuder på mat, men det är minsann inte lätt att hejda sig…) och kanske är det just därför jag njuter så mycket av det. Ibland är det svårt att inte ens få riva en morot, men oftast är det bara så skönt att sätta sig till bords och äta utan att ha farit runt som ett skållat troll.

Vi var hos svärmor förra veckan och fick en härlig citronkyckling. Riktigt syrlig och krämig på samma gång. Till efterrätt blev det jordgubbar med limebasilika. Gubbarna har snart gjort sitt för den här säsongen, men förra veckan gick det i alla fall att få tag på färska.

Jag har inte bidragit det minsta till de här rätterna, men recepten kommer ändå. Och bilder blev det!

Citronkyckling

Till fyra personer behövs:

4 kycklingfiléer
1 stor eller 2 mindre purjolökar
1-2 msk smör
1 tsk salt
1 krm peppar
1 citron (inte alltför stor – svärmos anmärkning)
2 dl lätt créme fraiche
1 dl vatten
1 msk vetemjöl
2 msk koncentrerad kycklingfond
2-3 tsk socker

Gör så här:

Tina kycklingfiléerna, om djupfrysta används. Skölj, ansa och strimla purjolöken. Bryn kycklingen i hälften av matfettet i en stekpanna. Krydda med salt och peppar och lägg över i en traktörpanna. Fräs purjolöken i resten av matfettet i en stekpanna. Lägg purjon ovanpå kycklingen. Skölj citronen noga i ljummet vatten. Riv skalet på rivjärn och pressa ut saften. Blanda citronsaften med créme fraiche, vatten, mjöl och fond. Smaka av med sockret. Häll såsen i pannan och låt puttra under lock ca 10 min, tills kycklingfiléerna är helt genomkokta dvs att köttsaften är klar utan rosa inslag. Strössla över citronskalet. Servera kycklingen direkt ur pannan med såsen och purjo. Ris eller kokt, pressad potatis samt kokt sparris är gott till.

Jordgubbar med limebasilika (recept från Mat i SVT)

Till fyra personer behövs:

1 l jordgubbar
2 msk pressad lime
1 msk honung
1/2 dl finstrimlad limebasilika
2 msk rostade pinjenötter

Gör så här:

Snoppa och halvera jordgubbarna. Rör ut honungen i limesaften. Blanda jordgubbar och honung. Marinera i rumstemperatur minst en kvart. Rör ner basilikan ett par minuter innan servering. Servera gärna med glass.

Ramen Ki-Mama

Ki-Mama har varit likamed sushi för mig. Deras sushiställe på Observatoriegatan är populär bland sushifans. Nu har jag lärt mig att Ki Mama betyder väldigt goda nudlar också – Ramen Ki-Mama serverar de godaste nudlarna som jag har sprungit på utanför asien. Det här är långt ifrån Hot Wok. Nudlarna, kryddorna, de goda ingredienserna, åh allt var så gott! Nöjesguiden och Aftonbladets recensent från i våras verkar lika lyrisk och även en av våra matbloggsgrannar, Filmomat trivs hos Ramen Ki-Mama.

Jag kommer antagligen att tjata flera gånger om Ramen Ki-Mama 😉

Hitta dit: Birger Jarlsgatan 93 B, dvs ganska nära Valhallavägen.

Kräftfiske

Vi har förmånen att kunna fiska kräftor alldeles i närheten av mammas föräldrahem nere i Blekinge. En ynnest, har jag förstått på senare år. Jag är uppvuxen med kräftfisket och när jag var yngre förstod jag inte riktigt vilken unik möjlighet det är att ha en sjö att fiska i. I sjön finns flodkräftor och tillgången varierar förstås lite från år till år. Förväntningarna inför varje års fiske är däremot alltid skyhöga! =) Inte nog med att vi filosoferar om var burarna ska sättas, vi för ett litet krig båtarna emellan (vi är uppdelade på två båtar och inget i världen kan ändra på den fördelningen!).

Fredagskvällen innebär att burarna ska agnas på, vi ror ut på sjön och sätter burarna enligt konstens alla regler och när vi är klara avslutar vi med att äta en hel burk Bullens korv kokt över öppen eld på berget vid bryggan. På lördagsmorgonen ringer klockan långt innan tuppen har vaknat och när vi sitter i bilen på väg till sjön är klockan fem. Det gäller att få upp burarna innan det blivit ljust, för när det ljusnar finns det risk att kräftorna tar sig ur fångenskapen. I lördags regnade det. Det spöregnade. Himmlen öppnade sig och vi satt till slut och bara gapskrattade i båten. Dyngsura. Genomblöta. Inget var torrt, inte ens underkläderna. Trots regnkläder. Den där magiska synen av en spegelblank sjö med lätt morgondimma gick vi miste om i år. Trots regnet var det lika spännande som vanligt. Hela grejen med kräftfisket är den där spänningen när vi lyfter upp burarna. Den första buren innehöll fyra kräftor och sedan tog vi upp en med sju i. Det märktes ganska snabbt vilka ställen som var tursamma, för antingen var det gott om kräftor i burarna eller så var det tomma. Vi lyckades hitta alla burar på första försöket och det tillhör inte riktigt vanligheterna (för även om vi försöker hålla räkningen och se ut riktmärken är det alltid något flöte som gömmer sig någonstans). Totalt fick vi runt 100 kräftor, men efter att ha kastat tillbaka några små stackare blev fångsten 64 stycken. Inte så tokigt.

Någon fotografering var inte att tänka på när kräftorna togs upp i mastodontregnet, men däremot blev det några bilder från fiskets första del.


Burarna agnas med sill.



En stilstudie i konsten att agna en kräftbur.



Lillebror lägger i den sista buren.


”När man fiskar kräftor får man ha hur fula kläder som helst på sig”, brukar jag säga.
E och jag poserar i aktern.


Korven smakar aldrig så gott som efter en tur på sjön.


Diskhon full med kräftor.


Nykokta och fantastiskt goda.

När kräftorna är fiskade ska de kokas. Det är ingen angenäm uppgift, men oh boy vad goda de blir!

Mor Sveas kräftlag, 30-40 normalstora kräftor

3 liter vatten
1 dl grovt salt
3 sockerbitar
20 hela dillstjälkar med kronor

Gör så här:

Skölj kräftorna väl och låt dem rinna av i ett durkslag. Koka upp vatten, salt, socker och dillstjälkar. Ta upp dillen och låt lagen stormkoka när kräftorna läggs i och lägg tillbaka dillen överst i grytan. Lägg i kräftorna i omgångar, så det inte är någon risk att lagen svalnar. Koka kräftorna i 10-12 minuter och låt dem sedan svalna i lagen.

Receptet är taget ur boken ”Kulinariska utflykter i Sveriges trädgård” av Ann-Mari Williamsson. Och mor Svea var min mormor!

För den som vill fördjupa sig i ämnet kräftor rekommenderas boken ”Våra älskade kräftor – från bur till bord” av Magnus Fürst och Kerstin Törngren.