Familjens yngsta medlem har fyllt sex månader och sedan några veckor tillbaka så har vi har börjat med smakportioner. Den första potatisen var kanske inte en gastronomisk upplevelse men både gröt, morötter och palsternacka går numera ner i magen. Eller ja, kanske inte allt, en del hamnar på haka, kinder, näsan och en bit ner på tröjan. Och på stolen. Och på mig.
Att börja med småbarnsmat handlar till en början mer om att hitta bra prylar än konsten att laga bra mat. Hennes engelska pappa shoppade den första tallriken från Royal Doulton.
Nu är kanske inte porslinstallrikar det mest praktiska för en sexmånadershuligan. Allt som oftast serveras maten i en plasttallrik med någon slags sugproppfunktion. Om du vänder på bordet sitter tallriken fortfarande kvar på bordet och ja det verkar ju vara praktiskt eftersom vår lilla vän mer än gärna försöker svepa ner det mesta som är på köksbordet. På tal om köksbord, jag tror att vi ska sluta ha en köksduk från och med nu.
Förresten det räcker inte med en tallrik. Bra bestick behövs ju också, ett diskussionsämne som varenda mammagrupp kan doktorera i, ryktet säger att Babybjörns är bäst. Vi har några kulöra från något okänt märke som verkar fungera lika bra.
En stavmixer är en bra hjälp, jag har testat att göra puré med en vanlig vitlökspress som det ofta tipsas om, men nja det blir inte riktigt lika bra, det funkar säkert bättre när hon blir lite större men fortfarande så behövs nog mixern för att få till en riktigt slät konsistens på maten. Vattenkokaren är bra till mycket och en diverse mått, men de fanns ju redan i köket. En annan bra grej eftersom maten alltmer lagas med en hand, är ju Jennys grytlappar som jag har bloggat om förut, de ger bra grepp med en hand, superbra faktiskt.
En bra matstol var förstås inte heller helt gratis. Vi bestämde oss för en klassisk Tripp Trappstol från Stokke. Förhoppningsvis har vi användning av den i många år, så slår man ut priset på 7-8 år så blir det ju något mer prisvärt.
Jag går fortfarande vilse i nappflaskedjungeln. Flaskorna från NUK var helt värdelösa, eller så råkade jag få varenda måndagsexemplar som finns, nu testar vi en variant från Bambino, den verkar helt klart bättre, nu hänger det snarare på barnet själv om huruvida hon ska dricka vatten ur flaskan eller inte.
Jag törs knappt tänka på hur mycket matrelaterade prylar har kostat hitills men det blir många kilo potatis för pengarna. För maten kostar ju än så länge inte många kronor alls!
