Flygplansmat är ett spännande ämne. Mest för att man aldrig vet VAD man får. Eller OM man nu får något. Flyger man med lågprisbolagen för några ynka hundralappar så kanske man inte kan förvänta sig så mycket men har man köpt en biljett för ett par tusen kronor så är det ju skönt om något serveras ombord.

När jag flög till Manchester för några veckor sedan och bytte plan på Kastrup med SAS; då var det gratis frukost på första flighten men sedan fick man betala för mat och dryck på nästa på flight. Borde jag fatta varför?

Finnair brukar vara ett säkert kort på mat, man slipper dessutom fundera på om dryck ingår, därför att det gör det, tack så mycket, mest tacksamt är det för att det är ett sådant stök att hålla på med pengar och växel, speciellt nu när jag flyger själv med en bebis. Jag kanske ska tillägga att SAS-flygningen Kastrup-Manchester var sådär; det var hundra grader varmt, lilla sockergrynet hade feber och hade just somnat över min bröstkorg. Plånboken låg i väskan i skåpet ovanpå oss, så när jag önskade vatten så var det alltså inte tänkbart att få. Snälla SAS, lägg på tvåhundra kronor på min biljett och ge min obegränsat med vatten i fortsättningen.

Så det är därför som jag vill lovebomba Air France. För deras finfina service, för att de älskar bebisar, och för att de faktiskt har trevlig mat på menyn;

Rostbiffsskivorna var fyllda med bovetesallad, kanske i snällaste laget men med salt och peppar var den ändå en av de trevligare luncherna i luften och fetaosten i salladen bredvid var krämig och god. Morotskakan var inte trist och torr utan var en glad överraskning. Tack snälla Air France!