Västerbottenpaj, en god kompis till kräftorna

Kräftkalas

Till skillnad från Helena hade jag inte tillgång till färska svenska kräftor, men kräftorna från ICA smakade bra de också även om spadet var i tamaste laget. Till kräftorna kombinerade jag två olika recept och gjorde en supergod paj med Västerbottensost och kantareller. Pajbotten kom från DN och fyllningen från ICA. Och så drack vi såklart nubbe och öl (en hel del falsksång framfördes också vid bordet)!

Västerbottenpaj med kantareller
Pajdeg
3 dl vetemjöl
1 ½dl riven, lagrad ost
100 g smör
2–3 msk vatten

Fyllning
1 knippa gräslök
200 g färska kantareller
margarin (till stekning)
2 ägg
2 dl mjölk
2 dl fint riven Västerbottensost
1 tsk salt
1 krm peppar

Gör så här
Hacka ihop mjöl, smör och ost till smulor eller kör i matbredare. Tillsätt vattnet och blanda till en deg. Platta ut och låt den ligga i kylen någon timme.

Kavla och tryck ut degen i en pajform, cirka 23 cm i diameter. Nagga bottnen med en gaffel. Sätt ugnen på 200º. Tryck fast en dubbelvikt folieremsa runt kanten så att degen håller sig uppe under gräddning. Förgrädda pajskalet cirka 15 minuter i nedre delen av ugnen.

Hacka gräslöken. Rensa och dela de stora svamparna i mindre bitar. Fräs svampen i matfett några minuter tills den mjuknar, lägg den därefter i pajskalet. Vispa samman ägg, mjölk, ost, gräslök, salt och peppar och häll över svampen. Grädda pajen i ca 15 minuter eller tills den stelnat.

Den färdiga pajen

Rapport från en matbloggspicknick (som inte blev av)

Igår var det tänkt att vi skulle ha matbloggspicknick men eftersom det regnade tog vi skydd under Spy Bars uteservering och åt middag där istället.

Det var roligt att träffa Ilva och Kinna igen och för första gången träffade vi på Alice, Anne och Bengt. Dessutom dök det upp några andra bloggare och läsare vilket var kul förstås! Det blev en massa prat om mat och bloggar. Såsom var den bästa sushin finns (nu vet vi, men vi tänker inte berätta, och bara för att göra det mer krångligt gäller tipset bara tills på måndag), vilken kaffemaskin man bör investera i, hur man får ordning på sina rss-flöden, var man inte ska slipa sina knivar, hur man enklast söker efter ingredienser bland sina bokmärken och annan ovärderlig information som rör matbloggar.

På frågan som jag fick “vad är viktigast, mest antal läsare eller responsen från läsare“, är svaret enkelt, det är så kul med all feedback i kommentarer och mail! Dessutom så tycker jag att matbloggare (och deras hangarounds’) är de trevligaste människorna på nätet. De slutar aldrig prata om restuarangtips, kokböcker och bra råvaror. Åh vad ni är bra!

bilder på mat kan eventuellt tänkas komma senare, USB-sladden ligger i en flyttkartong och idag tänker jag flytta!

Hallonsås med mynta

Myntasås aka mint sauce är ju en av våra basvaror här hemma. Ofta serveras det till kött men det här är en efterättsvariant! Såsen serverades till gräddig vaniljglass och pistagenötter. Gott!

HALLONSÅS MED MYNTA

  • Blanda 1 msk myntasås med ca 1 dl färska hallon.
  • Smaka av med socker, här blev det med muscovado. Jag tror det gick åt ca 3-4 tsk socker ungefär för att det inte skulle vara för surt och syrligt.

Tabbouli

Tabbouli är en återkommande sallad här hemma. Henriks recept liknar mitt och hans måttangivelse “hälften så mycket olivolja som citron” stämmer med min tabbouli. Komihåg att det ska vara MYCKET citron i. En tabbouli passar till det mesta, så gör en stor sats. Servera till grillat, kanske med fetaost i en wrap, till laxen, eller som lättlunch tillsammans med lite småplock.

Tabbouli

En receptskiss

  • fyra portioner kokt bulgur
  • ett par tärnade tomater
  • ett par nävar klippt bladpersilja
  • 1 msk myntasås (om du inte har färsk mynta så klart)
  • saften från en halv citron
  • lite olivolja
  • pressad vitlök

J’aime Air France

Flygplansmat är ett spännande ämne. Mest för att man aldrig vet VAD man får. Eller OM man nu får något. Flyger man med lågprisbolagen för några ynka hundralappar så kanske man inte kan förvänta sig så mycket men har man köpt en biljett för ett par tusen kronor så är det ju skönt om något serveras ombord.

När jag flög till Manchester för några veckor sedan och bytte plan på Kastrup med SAS; då var det gratis frukost på första flighten men sedan fick man betala för mat och dryck på nästa på flight. Borde jag fatta varför?

Finnair brukar vara ett säkert kort på mat, man slipper dessutom fundera på om dryck ingår, därför att det gör det, tack så mycket, mest tacksamt är det för att det är ett sådant stök att hålla på med pengar och växel, speciellt nu när jag flyger själv med en bebis. Jag kanske ska tillägga att SAS-flygningen Kastrup-Manchester var sådär; det var hundra grader varmt, lilla sockergrynet hade feber och hade just somnat över min bröstkorg. Plånboken låg i väskan i skåpet ovanpå oss, så när jag önskade vatten så var det alltså inte tänkbart att få. Snälla SAS, lägg på tvåhundra kronor på min biljett och ge min obegränsat med vatten i fortsättningen.

Så det är därför som jag vill lovebomba Air France. För deras finfina service, för att de älskar bebisar, och för att de faktiskt har trevlig mat på menyn;

Air France bjuder på lunch

Rostbiffsskivorna var fyllda med bovetesallad, kanske i snällaste laget men med salt och peppar var den ändå en av de trevligare luncherna i luften och fetaosten i salladen bredvid var krämig och god. Morotskakan var inte trist och torr utan var en glad överraskning. Tack snälla Air France!