Uppdaterat i Klippboken
Nu finns inte Laga Lätt nr 3 i butikerna längre, men misströsta inte om du missade reportaget om oss – nu finns det att läsa som pdf-filer i Klippboken.
Stort tack till Laga Lätt för att vi får lägga ut artikeln!
Nu finns inte Laga Lätt nr 3 i butikerna längre, men misströsta inte om du missade reportaget om oss – nu finns det att läsa som pdf-filer i Klippboken.
Stort tack till Laga Lätt för att vi får lägga ut artikeln!
Polkabetorna är en ny favorit här hemma. Det är en mildare variant av rödbetorna och en riktig snygging i grönsakslådan.
Vi har bakat dem i ugnen några gånger. Dels med rosmarin och honung men också med en rosen och-vaniljsirap som fanns gömd i skafferiet. Jag kan även tänka mig att den passar bra med en hallondressing.
Fördelen med polkabetan jämfört med rödbetan är att den inte släpper ifrån sig lika mycket saft vilket ibland gör ett kladdigt intryck på tallriken. Däremot försvinner den skarpa marmoreringen lite när den bakas i ugnen och den blir lite mer jämnt rosa.
Idag rev jag polkabetan rå i lite sallad tillsammans med:
Det kom en rejäl knippe ramslök i lantlådan från Årstiderna förra veckan och ramslöken är grymt god att klippa ner i sallad. Förhoppningsvis så växer det ramslök här i trädgården senare i sommar.
Så var det dressingen, honung och pepparrot passar faktiskt bra ihop tycker jag.
blanda:
Bakning är inte min grej och då är sådana här genvägar bra att ta till. Findus kanelbullar är visserligen lite i sötaste laget, men de är goda humörhöjare som på knappt en minut i micron piffar upp kvällsfikat.
Bild från Findus
Även den matglada bloggaren har sina fläckar, alltså. 🙄
På Granit finns denna fina salladskål som jag var tvungen att ta med mig hem. I den här kommer det att serveras marängsviss och jordgubbar senare i sommar men naturligtvis passar den till en massa annat också, tex med en sallad full med lime och-chilimarinerade kräftstjärtar och parmesan.
Precis som Elin skrev i helgen så bidrog jag med lite olivprat i en artikel i Uppsala Nya Tidning i förra veckan. Att få möjlighet att skriva om sådant jag tycker om är förstås roligt, så nu fortsätter jag och delar med mig av mina favoritoliver:
Foto: Jonas Askeroth
Stora gröna Mammotholiver – olivernas Rolls Royce och en riktig tuffing. Mina absoluta favoriter. Odlas i hela Grekland.
Gröna marockanska oliver – små och smakrika oliver från Marocko. En bra nybörjaroliv!
Grekiska Kalamataoliver – odlas i området Kalamata i södra delen av Grekland. Varierar i färg beroende på klimatet och kan t ex vara rödlila, bruna och svarta. Vackra och goda!
Soltorkade svarta oliver – de här oliverna är annorlunda och intensiva i smaken, med en god sälta. De svarta olivernas tuffing!
Fontanas gröna oliver med kärna – säljs i glasburk och finns i de allra flesta matbutiker. Riktigt goda. Finns i min kyl med jämna mellanrum.
ICA:s Kalamataoliver med kärnor – ett helt ok alternativ till lösviktsoliverna från saluhallen.
Jag äter som mest oliver under våren och sommaren. De salta och beska oliverna piffar till vilken sallad som helst, är en bra kompis till en god ost och kan med lätthet ätas precis som de är. Ät och njut!