Karlskrona är en riktig sommarstad, precis som alla kuststäder. Här blåser det i princip varje dag, men i gengäld är luften frisk och den där speciella havslukten slår allt annat. Skärgården är lättillgänglig; de allra flesta öar har broförbindelse och till de mindre öarna ute i östra skärgården går Skärgårdstrafikens turer tre gånger per dag under sommarhalvåret. Till Aspö åker man med bilfärja som räknas som allmän väg och alltså är kostnadsfri.

I förrgår var jag med mamma och pappa vid Brofästet Senoren; en gårdsbutik och servering till höger om Möcklöbron (Senoren är den första ön österut). Butiken och serveringen har öppet kl 11-17 varje dag mellan 18 maj ocoh 2 september.

Till vänster ligger butiken och höger serveringen.

Senoren är känd för sin nypotatis (som det heter här nere) och jordgubbar och i gårdsbutiken säljs det stora mängder runt midsommar. Förutom potatis hittade vi hallon, blåbär, saft, getost, rökt fisk och blommor.

Boken Kulinariska utflykter i Sveriges trädgård fanns också i butiken.

I serveringen, Baltic Café, fanns kroppkakor, stekt sill, piroger, pajer och nybakade bullar på menyn. Kroppkakorna kommer från Blekingekroppkakan och kan inte riktigt jämföras med mammas hemlagade, men de gick ändå inte att motstå. Två kroppkakor med valfritt tillbehör (gräddmjölk, lingon eller skirat smör) kostade 60 kr inkl. dryck och kaffe. Gott och prisvärt, tycker jag som i princip är villig att betala hur mycket som helst för några kroppkakor/år.

Utsikten är Karlskronatypisk; vatten, vatten, vatten. Jag njöt verkligen av atmosfären och havslukten och var nära att ringa sambon och säga att nu köper vi ett hus här vid havet. Men nej, det är lite långt att åka för en helgvistelse. Till slut kunde jag i alla fall inte låta bli att sätta mig på bryggan och doppa fötterna i havet. HAVET. Havsvatten är speciellt.

Vi köpte med oss lite potatis, färsk rödlök, svartvinbärsnektar och körsbärssaft hem. Rödlöken och potatisen var förstås dyrare i gårdsbutiken än i vanliga mataffären, men att veta var den odlats (bara det att potatisen var smutsig känns nära på exotiskt numera) är värt många kronor. På kvällen hamnade löken på grillen och potatisen bakades i ugnen med flingsalt och olivolja. Saften ska jag försöka packa ner i väskan och ta med hem utan att SAS-personalen kraschar den i bagagehanteringen.

Förra sommaren skrev jag om Moster Astas hallonsaft köpt i gårdsbutiken på Senoren.