Grill har brunnit
En väldigt tråkig nyhet på måndagsmorgonen är att en av våra favoritrestauranger, Grill, i Stockholm är totalt utbränd, till råga på allt är det en misstänkt mordbrand. 😥
Månad: november 2007
Kyckling med Västerbottenröra
Med en snutt Västerbottensost, en burk creme fraiche och två kycklingfiléer fick jag till en god middag i veckan. Oftast är goda rätter inte så värst krångliga att tillaga.
Till två personer behöver du:
2 kycklingfiléer
1 burk lätt creme fraiche
5 msk riven Västerbottensost
1/2 kruka gräslök
svartpeppar från kvarn
margarin el. olja att steka i
Gör så här:
Bryn kycklingfiléerna runt om i en stekpanna. Blanda creme fraiche, ost, finklippt gräslök och svartpeppar. Lägg kycklingen i en ugnsform. Täck kycklingen med creme fraiche-blandningen. Stek klart i ugn tills innertemperaturen är 70 grader (tar ca 15 minuter i 175 grader). Servera med resten av creme fraiche-blandningen och t ex stekt potatis och en sallad.
Helenas kommentar: Västerbottensost är så klart inget måste (men den är otroligt god) – använd den ost som du gillar bäst/har hemma.
Variera röran genom att blanda creme fraiche med t ex 1) stark ost+oregano+finhackad rödlök 2) fetaost+soltorkade tomater+timjan 3) stark ost+purjo+svartpeppar
Jag har lärt mig!
Jag har äntligen lärt mig basilikatrixet. Numera står basilikakrukan i vardagsrumsfönstret (eftersom vi inte har något fönster i köket) och lever la doclce vita i flera veckor. Det är ju fantastiskt. No more trött basilika alltså. 😉
Och ja, jag låtsas att jag har kommit på den här lysande idén själv. Sanningen är nog att någon av er kommenterade det gamla inlägget och talade om att det var just ljus som behövdes… 🙄
En stjärna i La Cadiere d’Azur
Hostellerie Bérard ligger i det galet pittoreska La Cadiere d’Azur. Byn är liten men ack så enkelriktad på gatorna så det tog en stund att komma rätt. utanför hotellet finns den sötaste gågatan och gränderna runtomkring är sötare än socker För den som vill ha…
Frankrike: våra dagar i Cassis
Cassis är en halvtimmes bilfärd från Marseille och en alldeles underbar liten pärla efter den franska kusten som jag gärna åker tillbaka till. Jag vet inte hur många gånger jag upprepade ordet lovely, för det är precis vad det är!
Att hitta ett ledigt hotell trots lågsäsong var inte så lätt. Till slut blev det ett trestjärnigt Best Westernhotell som heter La Rade. Att bo nere vid hamnen hade förstås varit optimalt men La Rade ett par kvarter ovanför var helt ok. Deras hotellfrukost provade vi aldrig på. Nere i hamnen finns ett litet smörgåshak som har fantastiska baguetter att äta till frukost. Kanske bland de bästa vi åt på hela resan. Dessutom, att ha frukostpicknick nere vid stranden blev till ca halva priset jämfört med att äta på hotellet.
En av sambons högsta förväntningar med semestern var att äta en klassisk bouillabaisse på franskt vis. Så redan första kvällen var det dags på den lilla kvarterskrogen Le Calandal.
Han var MER än nöjd med sin bouillabaisse. Själv åt jag musslor och avslutade middagen med en fin sabayonne med jordgubbar. Säkert bidrog miljön och trevlig personal till att det var alldeles underbart men jag tycker att maten var riktigt bra här. Vi delade på en förrätt och hann med var sin varmrätt och efterrätt tillsammans med en flaska rosé till priset av ca 600 kronor. Prisvärt!
I Cassis är det populärt att åka på båtturer och även om det var en sval höstdag gav vi oss ut till The Calanques. Turen bjöd på ett otroligt vackert vatten i blågrönt och spektakulära kalkstensklippor efter kusten där modiga klättrare gav sig in på tuffa utmaningar. Hur härligt det är att hoppa i vattnet en fin sommardag i juli kan jag bara ana.
Åter till maten! Den andra kvällen blev det en minst lika bra (eller ja, jag tyckte att det var snäppet bättre medan sambon fortfarande hyllade fiskgrytan från den första kvällen) middag på La table du boucher som var en fullsatt restaurang med rödvita dukar. Deras specialitet är kötträtter (vilket kändes lite annorlunda i Cassis där alla menyer mångt och mycket handlar om fisk och skaldjur). Sambon gav sig på beef ribs och jag hittade en god ankrätt. På menyerna är allt på franska så det är tacksamt att få så här tydliga instruktioner om vad man ska äta på tallriken:
Vi hann även med att äta en trerätterslunch i Cassis på Bonaparte efter att ha läst fina omdömen på nätet. Men vi tyckte det var så där. Rätterna var tråkiga och det kändes inte prisvärt. Tummen ner från vår sida!
