Det bästa snackset

Mitt snacksbegär varierar väldigt. Just nu är jag riktigt beroende av pistagenötter och kan med lätthet stoppa i mig en hel påse på kort tid. Pistagenötterna är perfekta att äta när jag ser på film. När det blir så där hemskt spännande och hjärtat bankar som mest, kan jag sysselsätta mig med att pilla bort skalet på nötterna och verka lugnare än vad jag egentligen är. Enda nackdelen med de där nötterna är att de är så beroendeframkallande att de nästan orsakar pistagekrig här hemma. 😉

Pistagenötter

Chips äter jag ibland, men det händer ofta att 3/4 av påsen blir kvar och glöms bort i skafferiet. När jag går på bio är däremot popcorn ett måste, men det är inte alls lika gott hemma i soffan av någon anledning. Jag antar att det är själva grejen med biosalong och bra sällskap som gör popcornen till mina biobästisar.

Då och då bara måste jag ha grönsaker med fuldipp (d v s dippulver på påse som blandas med gräddfil), men varje gång blir jag hånad och får höra att det bara är ett tecken på att jag ska försöka vara vuxen. Så är det dock inte, jag älskar morots- och gurkstavar och färsk blomkål i kombination med en kryddstark dipp. Så det så.

Vad äter du allra helst till en bra film? Som snacks efter en middag? När du går på bio? Berätta i kommentarsfältet!

Fiffigt & snyggt från Normann Copenhagen

Jag traskade genom NK:s köksavdelning härom dagen och fick syn på de här härliga färklickarna från Normann Copenhagen. En ihopfällbar tratt t ex. Genialiskt, för tratten är en riktig utrymmestjuv i min kökslåda. I ihopfällbart tillstånd är den nästan platt. Varför har jag inte kommit på den här konstruktionen själv? 💡

Ihopfällbar tratt

Durkslaget är nästan lika svårt att få plats med i köket. Och inte nog med att det är praktiskt med den här modellen, den är snygg också!

Ihopfällbart durkslag

Och så ett fiffigt grytunderlägg som man kan göra om efter storleken på grytan.

Underlägg

Underlägg

Café Frankfurt

Vårt gamla frukosthak har bytt ägare och är trist nog inte alls lika bra längre. Kan hända är jag kinkig som hänger upp mig på att tekopparna är hälften så stora, att den lilla fruktyoghurten är utbytt mot naturell yoghurt med müsli och att det inte längre finns några skvallertidningar i tidningsstället. Nåväl, nu är det läge att leta efter nya ställen att äta frukost på om helgerna. Elin tipsade om Café Frankfurt på Pipersgatan och nu har jag och sambon varit där och testätit. Och jag tror att jag utan någon som helst ansträning kan tänka mig att hänga där både nu och då. 🙄

På Café Frankfurt får man vara slug om man ska få ett bord, för det finns bara fem stycken att slåss om. Vi hade tur och kunde precis smyga ner på var sin stol när ett sällskap reste på sig. Jag valde en stor frukostmeny och fick två sorters bröd, lomo och salami, Manchego och en ostsort till som jag inte vet namnet på, fikonmarmelad, apelsinjuice, en kopp te (eller valfri kaffesort för den som önskar) och en skål med riktigt ljuvlig yoghurt, färsk frukt och lite honung. Den stora frukostmenyn kostar 85 kronor och min kommentar var flera gånger “I´m in heaven”. Trots att jag egentligen allra helst vill ha en riktigt svensk macka med leverpastej till frukost gick den här varianten hem hos mig. Galet gott. Om än lite i dyraste laget.

Frukost på Café Frankfurt

På menyn finns även en liten frukost för 40 kr (men jag var inte smart nog att fråga vad den innehåller) bagels, croissanter och ett stort antal grillade mackor.

Café Frankfurt ligger på Pipersgatan 24 på Kungsholmen och du åker dit med t-banans blå linje till Rådhuset eller med buss nr 69 (hållplats Pipersgatan).

På Café Frankfurt tar de inte emot kort, så se till att ha kontanter i plånboken!

Cole slaw

Att göra egna hamburgare är enkelt och den minimala arbetsinsatsen resulterar i riktigt goda burgare. Vi brukar bara krydda färsen med salt, svartpeppar och grillkrydda, men den som vill kan förstås även ha i lite cayennepeppar t ex. Jag äter helst hamburgarna i grovt hamburgebröd tillsammans med ost (allra helst cheddar), tomat, sallad, salsa och minst två hela saltgurkor. Och gärna potatisklyftor.

I helgen gjorde jag cole slaw till hamburgarna. För första gången, faktiskt. Och det matchade resten av tillbehören, för enklare kan det knappast bli.

Till fyra portioner behöver du:

strimlad vitkål ca 3 dl
1 grovriven morot
1/2 grovrivet äpple
ca 1 dm purjo, finstrimlad
2 dl lätt creme fraiche
3/4 msk majonnäs
några droppar citronsaft
salt
svartpeppar

Gör så här:

Blanda alla ingredienser och smaka av med salt och svartpeppar. Låt stå i kylen i minst 15 minuter innan servering.

Hemlagad hamburgare med klyftpotatis och cole slaw

På den här hamburgaren hade jag Emmis Emmentalerost; god och smakrik. Inget dumt val alls, faktiskt. Däremot saknade jag salladen som vi missade totalt när vi var i mataffären.

Vill du läsa mer om Ragazzetjejernas hemlagade hamburgare och cole slaw? Maria skrev ett inlägg om sina baconhamburgare i februari och för bara någon vecka sedan postade Elin ett recept på cole slaw med äpple och kummin. Vi verkar vara inne i ett snabbmat på hemmaplan-stim. 😉

KGB Bar & Restaurant

I veckan var min lillebror Andreas och hans sambo Emma på besök i Stockholm och en av kvällarna var vi på restaurangen KGB efter tips av mina medbloggerskor. Till KGB går man om man vill äta borsjtj eller blinier, dricka öl efter jobbet eller bara småäta och prata på ett ställe med avslappnad stil. Det här var mitt första KGB-besök, men det kändes familjärt redan efter en liten stund. Jag gissar att stället har många stammisar och att man ofta ses här för att säga hej till personalen och dricka en öl eller två.

Vi startade med en delikatesstallrik som bestod av rökta korvar, två sorters ost (Tallegio och en ädelost), marmelad och knäckebröd. Inte så värst ryskt, men väldigt gott. I den obligatoriska brödkorgen på bordet fanns dessutom en god kaviartapenad och skivad saltgurka.

Till varmrätt åt vi stenkolsgrillad ryggbiff med friterad klyftpotatis och chilibearnaise. Ryggbiffen smakade bra och var grillad lagom länge för att vara well done, men däremot var klyftpotatisen lite väl mörk för min smak.

Träkolsgrillad ryggbiff med potatisklyftor och chilibearnaise

På väggarna hänger en hel del rysk nostalgi och när jag fick syn på den ryske hockeymålvakten Vladislav Tretyaks tröja blev jag lite full i skratt. Historien är gammal; jag var två och ett halvt år på hösten 1976 och på tv:n visades Canada Cup. Mitt i natten. Min mamma och pappa, de unga hockeytokiga föräldrarna, missade inte en match och hux flux satt även det brunögda yrvädret i soffan och hejade på det svenska landslaget. Av någon märklig anledning var jag extra förtjust i målvakterna och allra mest i just Tretyak och den svenska målisen Göran Högosta. Och ni vet ju hur det är när man är liten och säger tokiga saker; det hänger med hela livet. Alltså har jag om och om igen fått höra att jag sa: “Den yske målvakten Tetjak och den svenska målvakten HögHosta”. Jag kunde med andra ord inte säga R och att den svenska målvakten hostade högt var väl lite kul, kan man tänka. 😉 En rejäl parentes i inlägget om maten på KGB…

# 20 Tretyak

KGB Bar & Restaurant ligger på Malmskillnadsgatan 45 och närmaste t-banestation är Hötorget.