Just nu är vi en vecka på Pelangi Beach Resort som ligger högst upp på stranden Pantai Cenang på sydvästra Langkawi. Det anses vara den mest exploaterade stranden på Langkawi men det känns ända väldigt lugnt jämfört med andra stränder som vi har varit på tidigare i Thailand och Malaysia. Maten på hotellet är ganska dyr och inte så inspirerande. Helt ok förstås men vi jämför med Mutiara Burau som vi var på för två år sedan. Deras Sea Shell Café var ju helt fantastiskt och vi ska nog åka dit någon kväll för att se om det är som vi minns det.

Första kvällen var vi på Beach Garden Resort. Det är ett väldigt mysigt och lättsamt ställe att vara med barnen på. Majoriteten av gästerna är tyskar vilket kanske också märks på middagsmaten: förutom en generös happy hour på öl så är det bratwurst som verkar vara stående favorit hos gästerna. Vi äter en grillad fiskfilé med örtsmör och papayasallad som är det mest lokala menyn kan locka med och det är helt i min smak. Tvååringen hälsar att deras pizza är väldigt god också!

På rekommendation så åker vi ner till Light House den andra kvällen. Det är längst ner på ovan nämnda strand och en taxi dit kostar 8 ringgit. Lokalen är spartansk men väldigt charmig och drivs av en kock med stor entusiasm. Resultatet är dock väldigt ojämnt. Det är ett bra ställe för fisk och skaldjur men helheten uteblir. Till exempel så är det en väldigt slabbig sås till pilgrimsmusslorna och en toxisk dos av vitpeppar i pastan som serveras till de nyfångade räkorna. Fiskpinnarna på sea bass som tvååringen äter är i världsklass och även menyns mest prisvärda val för 15 ringgits. Vår nota slutar nämligen på 261 ringgits och det blir veckans dyraste middag. Jag kan rekommendera Light House för det mysiga läget, kanske att en lunch känns mest prisvärt och ät inte det dyraste på menyn….

Foton, lankning och rattning av stavfel kommer efter semestern…