Ett kalopskok invigde hösten
Nyligen var det dags för den årliga presentmiddagen och eftersom både jag och min jubilerande kusin har fått husmanskosten med modersmjölken, satsade jag på en klassisk kalops. Ett säkert kort, för kalops blir alltid gott och kräver bara en minimal arbetsinsats. Nu är dessutom hösten officiellt invigd, för mer höst än kalops kan det ju inte bli.
Jag tycker allra bäst om en kalops utan krusiduller. Morötterna lägger jag inte i förrän på slutet så att de behåller krispigheten. Titta till kalopskoket med jämna mellanrum så att det inte kokar torrt (det kan hända även den bästa…).
Till ca fem portioner behöver du:
8 hg högrev – benfri
1 stor gul lök
2 lagerblad
5 kryddpepparkorn
salt
vitpeppar
ca 8 dl vatten
ca 1 dl vispgrädde
1 1/2 msk vetemjöl
ett par droppar coloritsoja
Gör så här:
Skär köttet i kuber och bryn det i margarin. Krydda med salt och vitpeppar. Skala och skär löken i klyftor och lägg i grytan och låt fräsa tills löken har mjuknat. Tillsätt kryddpepparkorn, lagerblad och vatten så att det täcker köttet. Låt stå och puttra under lock i ca tre timmar tills köttet är mört. Skala och skär morötterna i bitar och lägg i morötterna när det återstår ca 20 minuter av koktiden. Plocka upp köttet. Rör ihop mjöl och lite vatten till redning, häll i grytan, vispa och låt koka upp. Späd såsen med grädde och ev. vatten. Tillsätt ett par droppar coloritsoja för färgens skull och smaka ev. av med salt och vitpeppar. Lägg tillbaka köttet i grytan. Servera tillsammans med kokt potatis.
För att göra födelsedagsmiddagen komplett gjorde jag snabbinlagd gurka på mormors vis. Gurkan passar inte bara till kalops, utan till alla kötträtter.
Du behöver:
1/2 dl ättika (24%)
3 1/2 d vatten
2 1/2 msk socker
1 gurka
2 msk finklippt persilja
Gör så här:
Blanda ättika och vatten. Tillsätt socker och rör runt till sockret har smält. Skiva gurkan med en osthyvel och lägg i lagen. Tillsätt persiljan. Låt stå i minst 3o minuter innan servering. Krydda ev. med en nypa salt och ett par varv med vitpepparkvarnen.
Till efterrätt blev det Magnus rabarberpaj och vaniljsås. Bakad dagen innan och det var ett riktigt lyckokast eftersom pajen bara blev godare av att stå i kylen över natten. Dessutom minimerade det ju tiden i köket på bjudningskvällen.
