Sara är alltid hungrig
Igår hittade jag till Saras Begners matblogg Alltid Hungrig och wow säger jag: hennes matrelaterade New York-tips är så inspirerande! Missa inte!
Igår hittade jag till Saras Begners matblogg Alltid Hungrig och wow säger jag: hennes matrelaterade New York-tips är så inspirerande! Missa inte!
De som följer mina matuppdateringar på twitter vet att jag har ett väldigt ömt förhållande till Madam Popa. Madam Popa är dels namnet på ett kaffe från Johan&Nyström men är också kaffeexportören som levererar de fina bönorna från Sumatra. Det kändes dock lite oklart när jag läste innehållsförteckningen på kaffepaketet för jag fattade först inte alls vad de menade;
..resultatet är ett kaffe med en otroligt mjuk syra som ligger gömd inne i själva hjärtat av kaffet, omgärdat av en rik fyllighet som istället för en attack, smyger sig in i munnen och lägger sig som en mjuk gosefilt mot gommen…
Men det var innan jag hade provat kaffet. För efter att ha druckit ett halvt paket förstår jag vad de vill förmedla. Kaffesmaken är mjuk och len som bomull. Inte beskt och inte för syrligt. Det är bara ett otroligt behagligt kaffe! Kan varmt rekommenderas i vårsolen när barnen är upptagna med att tömma sandlådan på all sand!
Läs mer om Madam Popa och hennes plantage här!
Att gå och spana på matmarknader tillhör en av höjdpunkterna när jag är ute och reser. I Viareggio fanns det gott om frukt- och grönsaksstånd att fastna vid. Vilken lyx för italienarna att regelbundet kunna köpa makalöst goda citroner, tomater och kronärtskockor. Jag blir alldeles till mig vid blotta tanken på att slippa de orange studsbollsliknande tomater som vi har fått stå ut med hemma i Sverige ända sedan i höstas. Nåväl, det finns förstås både bra och dåliga perioder även i Italien.
De där små tomaterna var himmelskt goda. Så pass goda att ett kilo fick följa med hem i handbaggaget.
För att inte tomaterna skulle känna sig vilsna i handväskan köpte jag på mig ett par kronärtskockor också och de klarade sig fint hela vägen hem till Sverige. På hemmaplan kokade jag dem och de blev ett gott tillbehör till årets första grillade köttbit.
Jag sköljde skockorna, skar av den taggiga toppen och kokade dem sedan i saltat vatten tillsammans med en citron i klyftor. Efter ca 30 minuter föll bladen av lätt och det gick enkelt att ta sig in till det goda hjärtat (som dock inte var så stort). En vinägrett med lite bett i är ett måste att servera till, annars blir det en ganska beige smakupplevelse. Jag hottade upp vinägretten med vitlök och fransk senap.
Jag är nyss hemkommen från en knapp vecka i Toscana och har inte riktigt hunnit titta igenom alla matbilder ännu. En av bilderna fastnade dock i minnet. Ett bevis på att 1) italiensk mat är mycket mer än bara pizza och att 2) krogägarna i Pisa är vansinnigt trötta på att turisterna frågar efter just pizza.
Jag återkommer med fler matrelaterade reflektioner från Italienresan inom kort. Var så säker! 😉
Anna skrev ett mail till oss:
Just nu gör jag en kokbok som examensarbete på min utbildning och som en del av den ingår även en enkät om just kokböcker. Skulle ni vilja svara på den?
Eftersom jag gissar att det är fler än vi som är kokbokstokar så får ni hemskt gärna hjälpa Anna med hennes examensarbete genom att svara på den här enkäten om kokböcker!