Vi beställer ekologiska grönsaker rutinmässigt varje vecka som landar varje torsdag på vår trapp. Man kan tycka för eller emot om att beställa färdigblandade lådor men vi gillar det. Vi kommer från slentrianshoppandet av samma grejer och får tänka lite i nya spår. Dessutom så är Årstiderna bra på att slänga med lite udda grönsaker som inte alltid syns till i mataffären i förorten.

Den här påsen höll dock på att glömmas bort. Jag trodde det var ”nån slags kål eller liknande” och den låg bortglömd i kylen över helgen. Men så insåg jag att det var något helt annat. Blå blomkål på skaft? Nej inte riktigt. Jag la upp en bild den oklara primören på facebook och ganska snart fick jag svar från  Lisa, Pia och Annika: det är sparrisbroccoli. Eller kanske mer specifikt, purple sprouting broccoli. Uppenbarligen hade vi en eftertraktad delikatess i skafferiet utan att veta om det!

Så hur blir en fusion mellan sparris och broccoli? Årstiderna hade lämnat en hel del blast kvar på dem (därav av missförståndet med kålbladen ovan). Jag skalade av bladen med en potatisskalare samt det som kunde förväntas bli hård och segt, delade dem i jämnbreda stänger (för variationen i tjocklek var rätt stor av de som vi fått) för att sedan koka upp dem hastigt i lättsaltat vatten likt vanlig sparris.

Premiärkoket av sparrisbroccoli visade sig smaka väldigt mycket broccoli. Jag hade kanske hoppats på en lite mer nötighet i smaken likt sparrisen men så var det inte. Snygga onekligen på middagstallriken i sällskap av kalkonstek och parmesantossade gnocchis, men smakmässigt så hade jag kanske hoppats på lite mer. Kanske var det bara just min knippe som inte levde upp till smakförväntningarna?

Det kommer mer sparrisbroccoli i morgondagens låda så det blir ett till försök. Återkom gärna i kommentarsfältet om du har något  fint tips på hur sparrisbroccilin mest kommer till sin rätt!