Någon slags matsedel, vecka 32

Nu när semestern är slut och vi slungas in i vardagssnurren fortare än vi hinner säga pendlingsavstånd, har vi tänkt göra ett försök med matsedel här hemma. Inte minst för att slippa den där dagliga “vad-ska-vi-äta-till-middag-ångesten”. Om vi inte har en plan blir det mest trista snabblösningar, vilket ju inte precis förhöjer vardagshumöret. Det blir inte en matsedel som är huggen i sten, utan snarare en skiss med fem rätter inför kommande vecka. När alla ingredienser finns hemma får dagsformen avgöra i vilken ordning vi lagar rätterna. Målsättningen är att få med en ny rätt varje vecka för att bredda repetoaren lite grand. Vad tror ni om konceptet? Någon som gör på liknande sätt eller kanske har en annan modell som fungerar klockrent? Dela med er, vettja!

Förra veckan, när jag fortfarande levde löst och ledigt semesterliv, satt jag på balkongen och bläddrade igenom Lotta Lundgrens fenomenala kokbok “Om jag var din hemmafru” (Elin har skrivit om boken här) och snappade upp flera bra idéer. Tillsammans med bokmärkta recept i bloggar och en och annan beprövad goding fick vi ihop den här veckans matsedelsskiss:

  • Moussaka med lammfärs, kanel och pesto. Lotta Lundgrens recept är oslagbart; både smak- & tidsmässigt.
  • Kycklingfajitas med guacamole och grönsaker
  • Fisksoppa med saffran. Ungefär som det här pickipicki-receptet.
  • Kycklingfärsbullar smaksatta med ingefära och chili. Serveras nog med en bönsallad.
  • Färska vårrullar (a k a Stockholmstacos enl. helgens DN). Jag tänker sno Pyttes idé rakt av.

Exakt i vilken ordning vi gör rätterna vet jag inte. Moussakan står dock i ugnen och hamnar på middagsbordet om 35 minuter. Jag kommer ha den i särklass godaste matlådan i Stockholm imorgon. Pilutta er! 😉

Banoffee pie

Det här kan vara den mest uppskattade efterätten någonsin på våra middagsbjudningar. Det är maken som svänger ihop pajen och det är mer än en middagsgäst som har önskat den på nytt.

Låt dig inte hämmas av det udda momentet med att koka en konservburk på spisen för med minimal arbetsinsats så får du en dulce de leche vilket är en supergod kolaliknande sås. Godast är nog pajen dagen efter när den har fått stå till sig lite. OM det nu skulle bli något över.

Banoffee pie

  • 11-12 ekologiska digestivekex
  • 75 gram smält smör
  • 1 burk kondenserad mjölk
  • 3 bananer
  • 3 dl vispgrädde
  • vaniljsocker att smaksätta vispgrädden med
  • finriven choklad att pynta ovanpå med
  1. Det som tar lite tid är att förbereda kolasåsen. Ta av etiketten från burken (annars får du bekymmer med att göra rent kastrullen efteråt) och ställ den i en kastrull med kokande vatten. Burken ska alltså inte öppnas. Låt burken stå i sjudande vatten i ca 3 timmar enligt maken. 1,5 timme räcker hälsar svärmor. Det beror helt enkelt på om vilken konsistens du vill ha på kolasåsen. Obs! Vattnet får inte koka bort! Fyll på regelbundet så att burken är täckt med ca 2/3 vatten. Detta för att burken inte ska explodera.
  2. Förbered en pajbotten. Smält smöret. Smula ner kexen fint i en skål och blanda smulorna med det smälta smöret till en deg som sen trycks ut i en pajform med avtagbar kant. Låt stå kallt tills kolasåsen är klar.
  3. Skiva bananerna tunt och täck hela pajformen.
  4. Låt burken stå ett par minuter och svalna och öppna sen försiktigt, lämpligtvis med en handduk runt.
  5. Bred kolasåsen över bananskivorna. Låt pajen kallna.
  6. Vispa grädden och smaksätt med lite vaniljsocker. Bred grädden över kolasåsen strax innan servering.
  7. Garnera med riven choklad. Maken river vit choklad och strör över pajen tillsammans med en nypa kaffepulver medan svärmor river mörk choklad ovanpå.

Nya Zeeland – restaurangtips och vingårdar att besöka

I december kommer vi att resa runt på Nya Zeeland. Först blir det några dagar i Auckland och sen väntar tre veckors campingliv i en husbil från norr till söder. Det ska bli så otroligt kul och förhoppningsvis så blir det många lata middagar där vi grillar lamm “hemma” vid husbilen på kvällarna. Vi flyger sen vidare från Christchurch till Sydney (ja det får bli ett eget inlägg senare) strax innan nyår. Vart vi firar jul är inte skrivet i sten ännu men kanske i Dunedin, eller ja det blir ivarje fall någonstans söder om Christchurch.

Ett stopp på resan blir förstås att hitta vingården i Marlborugh som producerar ett av våra husviner – Vicars choice. Men vi behöver fylla på listan för mat och vinrelaterade tips, så fyll gärna på i kommentarsfältet!

Nykomling i skafferiet: kokosoljan

Numer är havremjölken mer eller mindre basvara hemma hos oss. Främst för att kunna trolla fram smoothies till barnens mellis. Den mättar bättre än vanlig mjölk men det är också ett extraplus med att de oöppnade paketen håller ganska länge i Förortskylen.

Beroende på mängd och val av frukt och bär till smoothien så kan dock havresmaken ta över en del och det är här som skafferiets nykomling kokosoljan dyker upp som en tacksam räddare. Kokos och havre passar alldeles utmärkt tillsammans, men tänk på att använda sparsamt av kokosoljan. 1-2 tsk räcker gott och väl till en eftermiddagsladdning med smoothies.

Nu är jag förstås nyfiken på hur ni använder kokosoljan? Jag tänker att den borde kunna passa bra i bakverk, men vet inte riktigt hur. Tipsa gärna!

Capresesallad

Jag fortsätter att tömma kameran på lat sommarmat. I år har vi ätit en hel del caprese! Allra helst vill jag ha en löjligt stor hög på tallriken som enda tillbehör till det nygrillade. Den här klassiska italienaren funkar ju till såväl förrätt som akut stödmat – outtröttlig ragazzefavorit!

Capresesallad

  • Varva sommarens finaste tomater med mozzarella, lite finhackad rödlök och rejäla mängder färsk basilika. De gula tomaterna från Ingelstorp som jag hittade på ICA var som söta karameller i salladen!
  • Jag är knappast någon olivoljenörd men det är till sådana här tillfällen som jag spar min godaste olivolja.
  • Ett par drag med svartpepparkvarnen och ett par nypor flingsalt så är det klart!