Hummerpasta – en ny fredagsfavorit

Jag har hittat en ny fredagsfavorit i klass med den gamla trotjänaren linguine med musslor; en hummerpasta som är så enkel att laga att även den fredagströtte klarar av det. Receptidén kommer från tv-programmet Mauro & Pluras kök och jag gjorde bara några små ändringar. Förreseten är det dumt att vänta till en fredagskväll; gör den här hummerpastan mitt i veckan och skäm bort både dig själv och ditt middagssällskap!

Det går så klart bra att använda fryst hummer, tänk bara på att ta upp den ur frysen dagen innan och låta den tina i kylskåpet över natten. Jag är själv alldeles för snål för att ha färsk hummer i en sådan här rätt (den ska i så fall ätas solo, utan att ha värmts upp och blandats med andra ingredienser).

Hummerpasta, 2 portioner

1 1/2 msk olivolja
1/3 röd chili (eller efter smak)
1 vitlöksklyfta
1 kokt hummer
1 dl vitt vin
1 tsk tomatpuré
1 tomat
1 knippe bladpersilja
2 port kokt pasta (jag använde bavette)
salt
svartpeppar

Gör så här:

Dela hummern (för att skona mina knivar använde jag en sax – funkade hur bra som helst!) och krossa skalet på klorna. Skär kroppens och klornas kött i centimeterstora bitar. Finhacka vitlök och chili och fräs i olivolja. Lägg i hummerköttet från kroppen och fräs i ungefär 1 minut. Tillsätt sedan köttet från klorna och fräs i ytterligare en minut. Häll i vitt vin, låt stå tills vinet har förångats och ta sedan bort stekpannan från spisplattan. Tillsätt tomatpuré och finhackad tomat och strö över finhackad bladpersilja.

Koka pastan och lägg den sedan i hummerröran. Blanda försiktigt och tillsätt en liten skvätt olivolja. Krydda med salt och svartpeppar och garnera med lite bladpersilja.

Nyheter i skafferiet: Dumle i ny kostym och lyxig äppelmust

Lite blandat nytt som har hamnat här hemma i skafferiet på sistone:

Dumle har lanserat nya chokladbitar med cashewnötter.  De smakade kanske inte som jag hade förväntat mig. För det är inget “crunch” av nötterna i bitarna och inte så mycket nötsmak heller. Faktum är, att om jag inte läst på påsen att chokladbitarna innehöll cashewnötter så hade jag inte märkt av det. Därför är jag tveksam till om den här nya varianten blir långvarig på godishyllan. Nej, jag håller mig till de vanliga Dumlepralinerna även i fortsättningen.

Kiviks äppelmust. Det saknas bra alkoholfria alternativ till middagsmaten (vilket jag kommer att återkomma till framöver i ett annat inlägg) och jag  hyllar gärna svenska äpplen. Här har man dessutom ansträngt sig för att leverera i snygga glasflaskor  vilket är trevligt ur dukningsperspektiv. Så jag ville verkligen gilla detta:

Gravenstein är dock sådär, så jag håller inte riktigt med AoM. Den är ganska blek i sin karaktär och lämnar inget eftertryck. Ingen wow-upplevelse. Njae.

Belle de Boskoop/Cox Orange däremot, smakar precis som den äppelmust som min mamma gjorde, vilket förstås är massor av barndomsnostalgi för mig. Mycket syrlig, så inte aktuell att servera till mat. Men som dryck rakt upp och ner innan middagen, till efterätt, eller bara-för-att. Åh den här gillar jag!

En flaska äppelmust i det här formatet kostar 33:- och ett antal kronor av detta går till Kronprinessparets bröllopsstiftelse. Som den “premium” produkt den vill räknas till så hade jag kanske förväntat mig att de skulle vara gjort på ekologiska äpplen, men så är alltså inte fallet.

Fredagstips – Liberty Ale

Liberty Ale har snabbt seglat upp på topplistan här hemma gällande bästa middagsölen. Den får kanske räknas till kategorin finöl med sina 19.90:- a 355 ml på Systembolaget men är väl värd sina kronor.  Det är en mellanmörk ale som jag har ett gott öga till trots att jag kanske vanligen föredrar något ljusare öl till maten. Fruktigt, lite jästigt och mycket karaktär.  Och snygg flaska ej att förglömma!

I bakgrunden? Åh det är makens fenomenala fish&chips med mushy peas! Och det här rödmyspysiga ljuset på våra middagsbilder beror på taklampan över matbordet som är i rött plexiglas. Något ni får stå ut med även i fortsättningen med andra ord 😉

Bästa chokladsåsen

Det här är inte på något sätt “mitt” recept” utan ett gammalt välbeprövat recept från Allt om Mat mer känt som Vita Harens chokladsås. Alice har lite mer koll på historiken. Chokladsåsen behöver puttra en timme på spisen men är väl värd att vänta på och går bra att frysa in (om det mot all förmodan skulle bli något över). Det blev drygt en liter enligt receptet nedan när den var reducerad och klar.

Resultatet? Lätt kolaaktig i konsistensen (kom ihåg vispandet på slutet) med mycket “chokladig” smak utan att du har behövt ha i annan choklad än kakao och inte blir den sockersöt heller. Det här är det enda recept på chokladsås du behöver. Vi ringlar den över glassen tillsammans med nötter och bär. Och det blev stor succé när en rejäl sked av såsen dök ner i ett glas varm mjölk.

Chokladsås

  • 6,5 dl strösocker
  • 2,5 dl mjölk
  • 2,5 dl vispgrädde
  • 100 g smör
  • 1/2 kryddmått salt
  • 2 dl kakao
  • en nypa vaniljpulver
  1. Ta fram en större kastrull, minst 2 liter. Blanda strösocker, mjölk, grädde, smör och salt.
  2. Låt såsen sjuda sakta utan lock i drygt en timme tills det blir en tjock och ljust gyllene smet. Inget stormkokande alltså. Rör om ibland så att såsen inte bränner vid eller kokar över.
  3. Ta av kastrullen från värmen. Sikta ner kakao och vaniljpulver och vispa såsen med elvisp i 5 min. Du märker när den börjar bli klar och fluffa till sig.