Söndagslunch på Flying Elk

Härom söndagen fyllde Maken år. Han-som-har-allt-och-som-inte-önskar-sig-något. Så vi firade honom med en söndagslunch inne i stan.

Det var ju baske mig inte lätt att hitta något bra alternativ på en söndag tycker jag om man inte vill ha ”brunch”. Jag googlade sönder nätet och strax innan jag höll på att ge upp så insåg jag att Flying Elk serverar lunch på söndagarna. Som dessutom har barnmeny. Blev än mer övertygad att det var perfekt när jag läste om deras tolkning av English Breakfast:

”Brödstekt anklever, smörstekt ankkorv, stekt primörägg från Sanda Hönseri, vita cocobönor, lönnsirapsglaserat bacon & anksky. Serveras med pomme paille”

Lite som poesi tänker jag och Maken var nöjd med val av restaurang. Puh!

IMG_2815

Hoppsan här blev det lite suddigt. Men det kändes inte riktigt läge att vifta med mobilen och fotografera faktiskt. Man får faktiskt anpassa lite ibland. Så ett suddigt och snabbt försök att föreviga deras tolkning av engelsk frukost. Ingen stor portion och kanske lite märkligt upplagd på hög på ena halvan av tallriken. Otroligt mäktigt så den räckte verkligen gott och väl. Den där ankskyn var helt gudomlig. Och ankkorven fantastisk! Ja det här äter jag gärna igen!

IMG_2814

Barnen åt köttbullar med lingon och potatispuré. Inga konstigheter.

IMG_2817

Är det någonting de gör himla bra här så är det efterrätter. I fullständig perfektion så serverades en Eton Mess med:

angelinaplommon – syltade och torkade, kardemummamousse, yoghurtsorbet, punschsirap samt citronmaränger.

Vilket hallelujamoment! Maken var även nöjd med att avsluta lunchen med krossat wienerbröd med ankleverglass & spritade körsbär.

Jamen visst blev det bra söndagshäng! Nästa gång vill jag testa Umamiburgaren!

Its all about the julgodis

Jag sitter och skriver på en inköpslista för kommande julgodisfix som får bli nästa helg. Det blir några gamla beprövade kort men så hör det ju till att prova något nytt. Mina favoriter bland länkarna nedan är helt klart Rocky Road. Det känns nästan otänkbart att jag skulle kunna tröttna på dem!

Men något nytt behövs ju på reportoaren. Hittills så har jag bokmärkt polkapops och vaniljfudge med blåbär. Vilka är dina favoriter och måsten när det gäller julgodis? Kom gärna med tips till min inköpslista!

JULGODIS FRÅN MATBLOGGSARKIVET

Det bästa julgodiset!

Tallinn: middag på Cru

Jag åt middag på Cru för ett tag sedan. En av de mer uppskrivna finrestaurangerna i Tallinn. Bland annat för att deras kock tävlade i Bocuse d’or så sent som i våras och landade då på en fjortonde plats i finalen. På Tripadvisor hänger de just nu blygsamt på plats 34 ska tilläggas. Ja jo jag vet, TA ska tas med en nypa salt.

IMG_1425

Det känns som om alla som har vart där (aka mina sociala-media-flöden) tycker att det har varit fantastiskt att äta här. Så lite antiklimax kring detta inlägg.

För jag tyckte att det var lite ojämnt. Dock med en liten disclaimer. Vi var ett större sällskap som förbeställt maten och det var inte jag som valt menyn. Och innan jag börjar pynta det här inlägget med bilder på vad jag åt, så vill jag även påminna om att hela menyn är utbytt sedan mitt besök i september. Nu kör vi!

IMG_1427

Bra läge i centrala Tallinn och mysig atmosfär. Inget att anmärka på där. Kan tänka mig ett glas vad-som-helst på den fina lilla utegården vid entrén.

IMG_1428

Förrätt med svart tryffel i fokus. Jag ÄLSKAR tryffel! Den här anrättningen kan liknas en portion mousse med intensiv tryffelsmak. Som du ser ligger de två brödkrutonger i anrättningen. Nej inget mer. Jag hade helt klart behövt mer bröd i relation till det mäktiga fluffet, för även en tryffelälskare som jag fick svårt att äta upp allt. Gott var det ska tilläggas. Rätten har som sagt försvunnit från deras meny så jag ska inte lägga mer krut på att ifrågasätta den. Igen – jag älskar dock tryffel.

IMG_1430

Varmrätten! Hjortkött! Plus två små tunna havrerötter som tillbehör med en liten sked puré. Här satt jag generat och väntade in lite att det skull  komma ”något mer”. För mängden kött i relation till tillbehör kändes lite fel. Nej. Inget mer kom in. Så jag åt. Gott men hade gärna haft mer tillbehör till köttet.

IMG_1436

Sen kom efterrätten som var sockersött. Till och med för mig (!) som inte räds sockersöta anrättningar. Snyggt förvisso.

Ett annat inlägg om Tallinn hittar du här – när jag lunchade veganskt på V! Det finns hur många restauranger som helst som jag vill prova vid ett återbesök  i Tallinn som trots allt bara ärdrygt en timme bort från Arlanda.

En herre-gud-vad-god-dipp

När jag läste om den här dippen hos Hanna visste jag redan vid hennes inledande beskrivning att det skulle funka här hemma. Varm ostig dipp till nachos. Full med spenat. Älskart! Och så gör barnen!

Det här är helt klart en ny fredagsfavorit hos oss. En varm matig dipp innan middagen som även funkar med grönsaksstavar men vi kör alltså lättsaltade nachos. Blir det dipp över finns det potential att återanvända den. Rör ner den dagen efter i en pasta eller lägg som täcke på lax i ugnen? Om det nu skulle bli något över.

Spenatdipp

  • en liten gul lök
  • lite smör att steka med
  • 200 gram  Philadelphiaost
  • 250 gram tinad stuvad spenat
  • smaksätt med salt/peppar/muskot
  1. Finhacka löken och stek den mjuk med smör i en stekpanna med höga kanter.
  2. Häll ner philadelphiaost och låt smälta ihop med den frästa löken.
  3. Rör ner den hackade spenaten (undvik ev vätska) och rör ihop till en sås. Puttra ihop lite så att den blev krämig.
  4. Smaka av med salt och peppar. Glöm inte finriven muskot!
  5. Serveras VARM till nachos.

IMG_2770 (1)

Mer dipp i matbloggsarkivet:

Höstlovet i Mae Phim

Hej hej, jag heter Elin och har gått in i bloggväggen!

Eller ja inte riktigt. Men jag har inte riktigt haft tid med bloggen på sistone.  På Instagram däremot har jag fått lite nystart efter att ha sprungit in i ett gäng inspirerande resekonton. Så har du hängt där så vet du redan att vi tog en sista-minuten-resa till Thailand i samband med höstlovet. Det var inte alls planerat. Men drygt en vecka innan avgång så köpte vi en flygbiljett och bokade boende i byn Mae Phim.

Vi. Blev. Hur. Nöjda. Som. Helst.

IMG_2180

På flygplatsen i Bangkok väntade en bokad taxi som tog oss österut. Det tar strax under tre timmar att åka ner till Mae Phim. Det här är en liten by på fastlandet med fin vit strand. Ganska ohippt då det bara finns ett tiotal restauranger på rad vid stranden. Inga barer och därmed tyst och mörkt framåt nio-tiotiden på kvällen då alla rullar hem mätta till sina boenden. Det första vi sprang på första dagen var en svensk skola, så här finns även en liten svensk community. Men som sagt, inte alls mycket turister här, så vill man ha sent uteliv får man åka någon annanstans.

Vad vi gjorde?

Ingenting.

Vi såg inte en marknad, ett endaste tempel eller gjorde någon utflykt. Det var bara sovmorgon, frukost, poolen, lunch, stranden, middag och sova på repeat. Hela veckan. Vilken batteriladdning!

Vi bodde på Mae Pim Resort. Blygsamt trestjärnigt. Enkelt och okomplicerat. Frukosten är inget att skriva hem om men passade oss ändå fint i sin enkelhet eftersom vi hellre lägger mer krut på en långlunch nere vid stranden. Hotellrummet var perfekt för oss. Planerat med ett generöst sovloft så tjejerna sov en trappa upp fast vi var i samma rum. Perfekt!

Hotellpoolen har ett smart upplägg i tre sektioner – från 60 cm djupt vid på barnhörnet till 3 meter djupt på motsatta sidan. Gott om solstolar i skuggan vilket jag uppskattar när det är över 30 grader. Vi var här sista veckan i oktober och vi var rätt ensamma vid poolen. Lite mer gäster på helgen men jag gissar att det var relativt lång beläggning på hotellet nu när vi var där. Återkommande i olika reseguider är att det är många som  kommer hit från Bangkok på helgerna och den känslan fick jag också. Åtminstone nu i mellansäsong.

IMG_2261

Maten i Mae Phim? Det blev massor av fisk och skaldjur så klart. Barnen tömde tallrikar lastade med ”sweet and sour”, pad thai, chicken satay, nykokta musslor och inte minst alla tänkbara varianter av tempura. Själv fick jag upp ögonen för all sorts thaisallad boostad med chili och citrongräs och så de umamistinna klara fisk-och-skaldjurssopporna som jag redan är abstinent efter.

0CCF1932-5C24-4496-BEDC-07D349DADDFE

Vi hann med ett flertal av restaurangerna och in i det sista så hade vi svårt att välja vilken som är den bästa. Reser du hit så hoppas jag att du provar både Xing Xing Seafood och Tangkay som blev våra favoriter och där vi åt flest gånger. Allt vi har ätit här har vart otroligt bra. Även tillmötesgående och omtänksam personal hos båda. Barnen rekommenderar även milkshakes på Tequila Sunrise som eftermiddagsmellis mellan strandhäng och middag.

Jag får faktiskt sitta på händerna för att inte boka en ny reguljärbiljett till Bangkok – för den här höstlovsresan gör hemskt gärna om igen med exakt samma upplägg!