Det blev två resor till London i november. Det första besöket var mest jobbrelaterat. Men när vi checkade från hotellet på fredagseftermiddagen tog jag och en kollega sikte på ett bokat bord på The Wolseley innan det var dags att vända hemåt. Hjälp vad fint! ÄLSKAR deras inredning och atmosfär! Väldigt classy men också väldigt avslappnat. Härligt att spana på så rutinerad personal och bara iaktta andra gäster. Jag var först lite stressad för jag skulle ta mig igenom rush hour till Heathrow efter besöket men servicen här är ju oklanderlig så till slut vågade jag sluta stirra på klockan och kunde njuta av allt som serverades.

Hur det smakade? Bra! Något ojämnt om jag ska vara lite petig. Små varma smördegsskapelser kom ut torra och lite lätt brända. Men viktigaste av allt – JA det är bra scones! Även generöst med påfyllning av smörgåsar om så önskas. Det finns en liten marängkaka med passionsfruktcurd på kakfatet som kan vara en av de godaste kakorna på  en evighet.

Min andra kollega var på Ritz rakt över gatan samma kväll och vi har jämfört våra respektive besök ner på typ molekylnivå.  För helheten tror jag att mitt besök var bättre. Det var lite ocharmigt för henne att bli lite behandlad på ’löpande band’. Ritz har enbart sittningar varje heltimme medan Wolseley har gäster som kommer in för en lunch eller en drink osv vilket gör en mer dynamisk atmosfär. Hennes besök kändes därför lite turistigt och så kändes det verkligen inte för mig. Däremot kanske jag smiter in här på frukost nästa gång istället för att gå all in på afternoon tea.