Foto: Tomas Yeh För ett tag sedan hade Elin, Maria och jag turen att bli bjudna på mingel när systrarna von Sydow, Amy von Sydow Green och Ebba Kleberg von Sydow, firade sin alldeles färska kokbok “Sommar med systrarna von Sydow“. En bok full med recept för…
Tillbaka i Stockholm efter en veckas semester konstaterar jag inte helt otippat att maten, glassen, frukten och grönsakerna var bättre i Italien än här hemma. Jag tror att jag skriver samma sak varje gång jag har varit i Italien, men visst är det lite orättvist att italienarna har tillgång till så mycket godsaker? Nåväl, jag är lyckligt lottad som får frossa i allt det där goda ibland.
Det tuffar på i kryddfabriken på Kungsholmen och nu har t o m persiljan kommit upp. Och det är hejdlöst kul! Det kanske är ett ålderstecken det här att jag gillar att odla, pyssla om plantor och plantera i krukor. Det är hur som helst ett ålderstecken av den trevligare sorten.
För ungefär två veckor sedan växte plantorna så mycket att de svettades. Eller var det kanske kondens? 😉
Under tiden Magnus och jag var i Italien förra veckan, skötte vår snälla kompis Micke om kryddplantorna. Han tog hand om dem på allra bästa sätt och när vi kom hem häromkvällen hade plantorna vuxit så mycket att de slog i minidrivhusets tak. En aning gängliga, men frodiga och fina.
Jag sådde de flesta fröerna i torvbriketter, vilket visade sig vara både smidigt och smart. När det var dags att plantera om plantorna i större krukor igår lyfte jag bara över hela “torvpaketet” till krukan och fyllde på med jord. Ingen risk för att plantorna skulle falla isär. Dessutom har de här plantorna blivit kraftigare än de som har vuxit i vanlig jord (briketterna räckte inte till hela sådden), så det verkar ha varit ett vinnande koncept.
Färdigplanterat! Jag räknar dock med att behöva plantera om i större krukor alt. bara ha en planta i varje kruka om ett tag (jag hamnade i kruknöd igår). Fram till dess att sommarvärmen återvänder får kryddorna stå i köksfönstret. Jag tänker att de kan behöva lite extra värmeskjuts så här i början och ute på balkongen har vi ju aldrig något direkt solljus.
Efter att ha läst Elins inlägg om hennes nykomlingar i trädgårdslandet hade jag storstilade planer på att köpa ett par färdiga plantor på Weibulls eller Plantagen. Jag blev väldigt sugen på den där olivörten t ex. Nu inser jag dock att det i så fall finns risk för att Magnus och jag inte kommer att få plats på balkongen…
Under 2012 genomför Astma- och Allergiförbundet en kampanj för att samla in pengar till allergiforskningen. Kampanjen heter “Min önskans stad” och går ut på att uppmärksamma de s k allergidoldisar som finns i samhället. På kampanjsajten “Min önskans stad” kan man gå in och klicka på det forskningsområde som ligger en varmast om hjärtat (och skänka 50, 100 eller 200 kr). Det område som fått flest donationer får sedan högst prioritet i forskningen.
När informationen om den här kampanjen landade i vår mailbox lurade min pollenallergi i vassen. Den kommer smygande varje år (vid olika tidpunkter beroende på hur tidig våren är, så klart) och slår sedan till med full kraft. Prick samtidigt som kampanjen drog igång hade pollenallergin gått banans. Fullständigt. Jag låg på soffan och flämtade och tänkte att det här är livet som allergidoldis. Det syns inte på mig, men jag mår risigt, får en jobbig astma, kan inte vara utomhus och orkar inte jobba. Det handlar visserligen bara om ett par veckor om året, men det räcker gott och väl. Det var ödets ironi att jag inte ens orkade publicera ett inlägg om allergiforskningen. För att jag var så galet allergisk. Underbara, förjäkliga våren. Hatkärlek är ingen underdrift i det här fallet.
För mig handlar det om att stoppa i mig sju, åtta olika sorters mediciner under våren, fokusera på att försöka andas och helt enkelt stå ut (det kan också vara så att jag tröstar mig med glass, goda juicer och annat som jag kan tänkas vara sugen på, men det är tyvärr inget jag får utskrivet på recept). Andra allergidoldisar kan inte besöka butiker eller åka buss, får ont i magen av att äta glass, kan inte hälsa på vänner som har husdjur etc.
Som ni förstår ligger den här kampanjen mig varmt om hjärtat och jag önskar att det läggs lite extra krut på forskningen om pollenallergi. Vilket område stödjer du?
Läsa mer?
Efter förra årets lyckade balkongodling, är jag rejält taggad inför den här balkongsäsongen. Än så länge har jag sått två sorters basilika, timjan och persilja i minidrivhus. Efter att ha sått fröerna blir jag lika ivrig som ett litet barn. Allra helst vill jag se…
