Som liten fick jag aldrig något annat än mjölk att dricka till maten. Röd standardmjölk. Och det funkade ju. Jag kan inte minnas att jag hellre ville ha något annat. Med åldern har mjölkbegäret minskat drastiskt. Jag dricker numera nästan alltid mineralvatten till maten, men däremot måste jag ha mjölk till vissa maträtter. Till kroppkakor, ärtsoppa, mammas stek och kalops går det inte att dricka något annat än kall standardmjölk. Och till pizza och taco måste jag ha Coca Cola. Och så kan det förstås funka bra med rött vin lite då och då. 😉
På 70- och 80-talet var det aldrig tal om att dricka läsk till maten. Det hände i alla fall nästan aldrig i min familj i den lilla staden i söder. Under andra halvan av 80-talet köpte jag väl visserligen en och annan Vira Blåtira på fritidsgårdens minidisco och ytterligare ett par år senare fick jag och syskonen dela på en läsk då och då (med millimeterrättvisa, förstås!). Läskdrickandet har verkligen exploderat under senare år och jag antar att mina föräldrar bara är tacksamma över att inte ha behövt ta diskussionen om läsk till maten eller inte.
På Mjölkfrämjandets sajt kan man läsa om Skolmjölkens dag som sedan sju år tillbaka firas den 27 september.
Jag inbillar mig att vatten är den vanligaste måltidsdrycken på 2000-talet. Eller hur är det hemma hos er? Och vad dricker barnen? Vet barnen om att mjölk ger starka ben (eller var det bara vi 70-talister som “matades” med det uttrycket? :wink:) eller existerar det inga mjölkmustascher runt matborden längre?