Jag känner att det är min plikt att påminna om att det faktiskt kan vara väldigt gott att göra sina egna hamburgare! Krydda upp köttfärsen ordentligt, forma burgare och stek i grillpannan. Lägg på några skivor god, lagrad ost, skivad tomat, lite lökringar och viktigast av allt – knaperstekt bacon. Glöm för all del inte heller den obligatoriska saltgurkan. Sweet!
Köttfärslimpa har jag inte lagat på säkert tio år, men det är en rätt som har hängt med sedan jag var liten. Mamma lagade den ofta och jag antar att det var en bra rätt för att den gick snabbt att laga och inte kostade så värst mycket.
Med färsk timjan i färsen och en fyllning med fetaost och champinjoner frästa i balsamvinäger blev köttfärslimpan ett gott återseende. Oliver och soltorkade tomater kan jag absolut tänka mig att ha i fyllningen nästa gång, för fler gånger bli det blir alldeles säkert.
Till fyra personer behöver du:
4 hg blandfärs
1 liten lök
1 1/2 msk ströbröd
1 dl vatten
1 ägg
en rejäl tufs färsk timjan
salt
svartpeppar från kvarn
cayennepeppar
1/2 paket fetaost
6 stora champinjoner
2 msk balsamvinäger
salt
svartpeppar från kvarn
margarin
Sås:
ca 2 msk Maizenaredning
1/4 buljongtärning (kött)
2 msk kinesisk soja
ca 2 dl vatten
Gör så här:
Blanda ströbröd och vatten och låt stå och svälla i ca tio minuter. Finhacka löken och blanda med färsen och ströbrödsblandnigen. Tillsätt ägget, plockad timjan (själken är inget god), salt, svartpeppar och cayennepeppar. Mängden krydda är svår att ange, mitt tips är att provsteka en liten klick färs och smaka av. Nio gånger av tio får jag krydda mer, så det är helt klart så att färsen kräver en hel del kryddor. Skär svampen i mindre bitar och fräs hastigt i lite margarin, tillsätt balsamvinägern och krydda med salt och svartpeppar. Forma färsen till en limpa, gör en ficka i mitten och lägg i svampen och och smulad fetaost. Lägg färslimpan i en ugnsform och klicka lite margarin över och baka i ugnen ca 25 minuter i 200 grader (min stektermomter visade 75 grader när limpan var färdig). Vispa ur ugnsformen med lite vatten och häll vätskan i en kastrull. Koka upp, häll i redning, buljongtärning och soja och låt puttra i ett par minuter (tills mjölsmaken försvinner, ni vet). Späd med vatten tills såsen är lagom tjock och krydda ev med salt (men se upp; både buljongtärningen och sojan innehåller salt) och svartpeppar. Servera tillsammans med kokt potatis.
Jag misslyckades helt med att ta en aptitlig bild på köttfärslimpan, men den smakade riktigt bra. Lägg märke till att jag har Mateustallrikar i min ägo… 😉
Idén till den här rätten kommer från Laga Lätt , nr 9 – 2006. Med några små justeringar och tillägg blev det en bra och snabb gryta med bara några få ingredienser, d v s en fiffig vardagsrätt.
Till två portioner behöver du:
2 hg lövbiff
1 liten purjolök
10 champinjoner
1 dl svarta oliver
1 förp. krossade tomater
1 mörk oxbuljongtärning
ca 1 dl vatten
1 tsk sambal oelek
2 tsk strösocker
salt
svartpeppar
timjan
Gör så här:
Strimla lövbiffen, skölj och skiva purjon och champinjonerna. Fräs biffen i lite olja. Tillsätt purjon och champonjonerna och låt fräsa i ytterligare ett par minuter. Häll i de krossade tomaterna, buljongtärningen, vattnet och oliverna. Krydda med sambal oelek, salt, svartpeppar, socker och timjan. Låt grytan puttra under lock i ca tio minuter. Under tiden hinner du koka pasta och skölja lite grönsallad. 😉
Sorry, riktigt usel blixtbild… 🙄
Helenas kommentar: Jag använde krossade tomater med italienska örter, men allra godast hade det så klart varit med lite färska örter i istället. En enkel genväg, kan man säga.
Den här gången fick innerstadstjejerna finna sig i att komma ut till oss i Förorten för att fira nyår. Från början var ambitionerna med middagsmenyn höga men sedan kom julstök och resor emellan vilket gjorde att planeringen var lite oklar in i det sista. Planeringen sköttes via mail och med lite improvisation i köket, men eftersom vi har fått rutin på matlagningen så blev allt riktigt lyckat.
Maria var flitigast vid grytorna. Hon hade skött storhandling, förberett granité hemma, vispade i risotton och hade även gjort efterätten dagen innan tillsammans med Helena. Dessutom hade Marias sambo putsat och marinerat oxfilén i förväg.
Helena hade förberett parmesandressingen i förväg och fixade kvällens hummer.
Själv bar jag mest runt på en ynklig liten tjej som inte alls ville sova. Men jag hade i varje fall dukat och dammsugit bort granbarren!
Vi började middagen med gott bubbel. Louis Roederer blev ju en favorit på matmässan tidigare i höstas varför den fick inleda middagspysslandet.
Sedan var det dags för Pana con Chocolate. Det är små bruschettas med chilichokladcremé och flingsalt som går ganska fort att göra och är en liten annorlunda aptitretare före middagen. Lite fransk äppelcider höll oss sällskap i väntan på att middagsmaten skulle bli klar.
Vi inledde med en klassiker här i matbloggen. Tonfisk med parmesandressing serverat med sallad. Petit Chablis fick det bli i glasen till. Godare än gott!
Därefter soppan som sambon hade förberett tidigare på dagen. En fluffig vichysosoisse. Den serverades kall och garnerades med krispiga palsternackschips och finklippt gräslök.
Till soppan blev det även löjromssnittar med créme fraiche och i glasen till blev det Sancerre.
Maria hade förberett en riktigt god äppelgranité med lime som amuse innan varmrätten. En riktig tiopoängare!
Sedan var oxfilé och tomater klara i ugnen och vi gjorde en champagnerisotto med hummer som varmrätt. Risotton fick smak av citron och schalottenlök. En riktig lyxig surf&turfrätt! Till detta drack vi en riktig tuffing. Amarone Classico.
Det var nog tur att vi strök ostarna från menyn för vid det här laget så började vi bli ganska mätta.
Nu började klockan närma sig tolvslaget och det var dags för champagnebakelser med fläderfyllning. Även den här är en tiopoängare som jag varmt rekommenderar. Den fick fint sällskap av Sauternes.
Vid tolvslaget skålade vi i Rotari Brut. Sambon slängde ihop ett par irish coffee på nattkvisten och av en händelse så fanns en ask Thorntonspraliner i skafferiet. Oj vilken middag! Nu är det bara 363 dagar kvar till nästa nyår.
En lite lyxigare risotto som fick fin smak av citronskal och hummerköttet fick bli sällskap till den helstekta citronmarinerade oxfilén – vår version av surf’n’turf!
Risotto med champagne och hummer
Till sex portioner behöver du:
olivolja
1 finhackad schalottenlök
4 dl arborioris
3 dl champagne eller mousserande vin
1 l buljong
1½ dl riven parmesan
rivet skal från en citron
hummerkött
salt & peppar
Gör så här
Fräs den finhackade löken i rikligt med olivoja så att den blir mjuk, men utan att den tar färg. Häll i riset och blanda runt det tillsammans med löken i några minuter. Häll på champagnen och låt den koka in. Tillsätt därefter lite av buljongen i taget under långsam omrörning tills riset kokat klart, ca 20 minuter. Smaka av så att riskornen inte är hårda utan lagom al dente. Rör ner den rivna osten och citronskalet. Blanda i hummerköttet. Servera!
Dagen innan putsades oxfilén och las i marinad över natten. Marinaden till oxfilén gjordes av sambo J och det är inget exakt recept eftersom han gillar att göra marinader på fri hand. Men här är i alla fall en uppskattning av ingredienserna!
Marinad
1 dl olivolja
rivet skal och saften från en citron
1 pressad vitlöksklyfta
1 msk soja
Chili Explosion och nymald svartpeppar ”efter behag”
Vid tillagningen bryntes köttet i stekpanna och las därefter i en ugnsfast form med galler. In i 175° ugn och så fick den steka tills innertemperaturen var 55°. Därefter fick den vila inslagen i folie tills det var dags att tranchera och servera.
Som tillbehör till köttet och risotton ugnsbakade vi körsbärstomater med lite olivolja och flingsalt. Enkelt och gott!
Helstekt oxfilé, risotto med champagne och hummer samt ugnsbakade tomater ingick i Ragazzes nyårsmeny 2006.
