Mellandagspizza

Det ständiga klyschan ”det bästa med julmaten är resterna” stämmer väl in på oss. Efter en klassisk svensk julmiddag på julafton och en lika klassisk engelsk middag på juldagen så har mellandagarna bjudit på en mängd mackor med kalkon och waldorfsallad på segt surdegsbröd i soffan. Den överblivna laxen hamnade i pastasåsen tillsammans med citron och philadelphiaost. Familjens yngsta har ätit hemtrillade köttbullar till lunch och ätit minst fem clementiner om dagen. Inte minst har det ätits mince pies varenda dag och ingen sörjer längre att den goda pepparkakstryffeln numer är slut.

Häromdagen var det dags att tömma skinkfatet och i kylskåpet fanns bland annat prima exemplar av färska fikon (de var visst tänkta att dekorera skinkfatet men de försvann någonstans i jullogistiken) vilket fick bli huvudingredienser till en ypperlig pizza utan större arbetsinsats. Hur gott som helst. Jag ångrar bara att jag inte gjorde dubbel sats.

PIZZA MED SKINKA, FIKON, PÄRON, ROSMARIN OCH HONUNG

  • en valfri pizzadeg att baka ut
  • en sats tomatsås gärna den här
  • tunt skivad julskinka
  • 1–2 färska fikon i klyftor
  • 1-2 tunt skivad päron
  • färsk rosmarin
  • ett paket mozzarella

till servering: ringla honung ovanpå pizzan, hur gott som helst, så hoppa inte över den!

Pappas köttfärs- och potatissoppa

Kyla och mörker sätter genast igång min längtan efter kryddstarka och mustiga soppor. Särskilt i november då det inte hinner bli dagsljus innan det är kvällsmörkt. Sopporna kan vara med eller utan kött. Och jag äter dem så klart tillsammans med ett gott bröd.

Pappa har gjort den här soppan sedan långt innan jag flyttade hemifrån. Det urrivna receptet hängde på en anslagstavla i köket i föräldrahemmet i en massa år, men nu tror jag att pappa gör den på frihand. Eller åtminstone har sparat receptet i en pärm. Till soppan serverar pappa alltid långfranska och brödets kantbitar är ibland upphov till små fighter. Särskilt när lillebror är på besök. Männen i familjen påstår nämligen att de där kantbitarna är delikatesser och är således väldigt eftertraktade.

Soppan går snabbt att laga och funkar finfint en dag mitt i veckan då tiden i köket inte riktigt räcker till långkok.

Soppa

Till två personer behöver du:

1 stor gul lök
1 vitlöksklyfta
4 potatisar
1 gul el. röd paprika
3 hg nötfärs
1 liter vatten
2 köttbuljongtärningar
2 msk tomatpuré
2 tsk paprikapulver
1 krm svartpeppar
ca 1 krm cayennepeppar
en nypa salt

Gör så här:

Skala potatisen och skär den i kvartar eller mindre. Skär även paprikan i bitar. Finhacka lök och vitlök och fräs den sedan i lite margarin. Tillsätt potatisen och låt fräsa i ytterligare ett par minuter. Smula ner bulongtärningarna och häll över vattnet. Rör runt ordentligt, så att buljongtärningarna löses upp. Tillsätt paprikapulver, tomatpuré, svartpeppar, cayennepeppar och lite salt. Låt koka under lock tills potatisen är klar (tiden beror så klart på hur stora potatisskivorna är, men ca 15 minuter är rimligt). Bryn nötfärsen, lägg den och paprikan i soppan och låt koka ytterligare ca fem minuter. Servera tillsammans med en klick yoghurt och ett gott bröd.

Soppa

Soppa

Jens salamigryta

Långkok betyder inte med automatik att det är merjobb. Däremot att köket doftar gott i ett par timmar.

Salamigrytan som Jens Linder kokat ihop tillsammans med högrev, rödvin och fänkålsfrön är alldeles underbar och rekommenderas varmt som bjudmat i vintermörkret. Min gryta som jag har gjort i kväll fick lite småkorrigeringar utifrån vad som fanns hemma; blandade löksorter, kanske lite mindre vitlök men lite mer fänkålsfrön och så kalvfond istället för buljong. Resultatet blev väldigt bra och nästa gång så provar jag nog riktig fänkål istället för fänkålsfrön.

Egentligen så är långkok smart så här i småbarnstider. Om man förbereder receptet ovan med att skära grytbitar och blanda alla ingredienser när barnen sover på eftermiddagen så sköter sig grytan sig själv fram till middagstid. Jag måste nog investera i Jens nya kokbok Långkok när jag hinner!