Åh Bolero

Ibland så springer man på små guldkorn som man inte vet om man ska blogga om dem eller inte. För om alla springer dit så kanske det slutar med att man själv inte får plats. I somras tex så fick jag under väldigt högtidliga former följa med till en hemlig hotellbar mitt i city som var riktigt bra. Vi letade lite i blindo, hamnade på sjunde våningen och följde en lång korridor ut på ett tak där en liten fin utebar väntade. Men sådana där ställen får man nog bara tipsa om när man är offline.

Hursomhelst. När Alice bloggade om sitt nyfunna guldkorn så blev jag ju förstås väldigt nyfiken. Så ganska snart hade vi en lunchdate där. Oj vad bra det var. Så i förrgår var jag redan tillbaka.

Bolero har en massa fördelar.

1. Det ligger mitt i stan. Man behöver alltså inte krångla upp för trapporna på Kulturhuset, sitta på högljudda Kungshallen, äta tråkiga mackor på diverse kaffekedjor, utan man går bara rakt över gatan vid Åhléns City. Framme.
2. Det är snyggt. Som ett reportage från Sköna Hem. Som ett annex till Grill. Jag vill ha mattan, fåtöljen och kaffebordet med mig hem.
3. ja så var det ju maten förstås. Lunchen kostar 70:-. Medan vi väntar så får vi en liten bruschetta med en grön ärtpuré vid sidan om. Här finns alltså inget salladsbord. Å andra sidan så brukar de ofta vara tråkiga med trötta rårivna morötter och saker från konservbrukar. Och det saknar inte jag. Men lunchen är god. Havsabboren gjorde mig glad och jag har även hunnit med en grillad toast med entrecote. Som om jag någonsin skulle kunna säga nej till en steak sandwich.
4. Och de har det där lilla extra. Chokladbiten efteråt. Soyamjölk till kaffet för de som vill. Snygga tallrikar. Ännu snyggare tapeter på toaletten. Bra bossanova i högtalarna. Och så flörtar man man lite med småbarnsföräldrar – titta upp i höger hörn när du kommer in så får du se.

Själv så vågade jag inte knäppa kort när jag var där i fredags. Det satt en sk C-kändis vid bordet mittemot och om jag hade börjat knäppa kort på inredningen så att det ju verkat som ett desperat försök att få honom på bilden.

Men kom ihåg nu. Berätta inte för någon att ni har läst det här!

Restaurang Agaton

Jag var på Restaurang Agaton (Västerlånggatan 72) i Gamla Stan med ett gäng tjejkompisar för någon vecka sedan. En mysig italiensk restaurang, som gjord för romantiska möten. En middag med fina tjejkompisar visade sig också gå bra. 😛 På menyn fanns en mängd olika pastarätter och pizzor, men även kött- och fiskrätter.

Jag åt en Pasta alla Agaton med strimlad oxfilé, kantareller, purjolök, basilika, kalvbuljong, taleggio & grädde. Gott, smakrikt och otroligt mäktigt.

Pasta på Restaurang Agaton

Personalen var trevlig och uppmärksam. Det kan mycket väl bli ett nytt besök på Agaton och då väljer jag nog den grillade tonfisken eller skaldjursrisotton eller någon kötträtt…

Födelsedagsmiddag på Serwito

Efter att Maria och hennes J har lovordat den italienska restaurangen Serwito i flera år, var jag och sambon äntligen där i lördags för att fira sambons födelsedag. Förväntningarna var förstås höga, och vi blev inte besvikna.

Killen som servade oss var väldigt trevlig, drog ut stolen åt mig och föreslog ett glas mousserande italienskt vin medan vi tittade på menyn. Oh boy, han visste precis vad han skulle charma mig med! 😉 Proseccon (osäker på om jag har hittat rätt sort) smakade fantastiskt. En tydlig äppelsmak, friskt och bubbligt. Precis vad jag gillar.

Jag valde en meny med fisktema:

Zuppa d´aragosta
Hummersoppa

Luccioperca in salsa di peperone
Grillad gösfilé med smörstekta grönsaker och paprikasås

Gös på Serwito

Sorbetto al limone
Citronsorbet

Citronsorbet på Serwito

Födelsedasbarnet åt lufttorkat kött med pesto och parmesan till förrätt, kycklingfilé fylld med ost, zucchini och paté av soltorkade tomater till varmrätt och som avslutning citronsorbet. Till våra varmrätter drack vi var sitt glas vin (vitt resp. rött) som servitören rekommenderade. Lyckade kombinationer. Tyvärr minns vi dock inte namnen på vinerna.

Maten var vällagad och smakade väldigt gott, atmosfären kändes familjär och utan att ha varit i Italien (ännu – ett besök borde definitivt kombineras med Giro d´Italia i maj) inbillar jag mig att det är så här en italiensk taverna är. Den utmärkta servicen höjer totalupplevelsen ytterligare ett snäpp. Jag uppskattar verkligen att personalen ger mig uppmärksamhet, frågar om vi saknar något och att man inte märker att servitören är stressad trots att han förmodligen är det. Det ska förstås tilläggas att det inte var någon trängsel på restaurangen i lördags, men jag har en känsla av att god service är viktigt för personalen på Serwito.

En parentes: Lagom till desserten fick jag via SMS reda på att Depeche Mode-killarna hängde på Kungsholmen hemma vid vårt bo. Jag kunde för mitt liv inte begripa vad jag gjorde i fel stadsdel när killarna som tagit med mig på en nostalgitripp som heter duga på Stadion kvällen innan kanske var och letade efter mig på min hemmaholme… 🙄 Fast det kan ju inte den italienska krogen hjälpa…

Mer sparris!

Den som är sugen på primörer i allmänhet och sparris i synnerhet men inte orkar eller har tid att laga själv kan besöka Nalens restaurang under nästa vecka.

I sitt nyhetsbrev berättar de att de har sparris- & primörfestival under vecka 20 (15-21 maj). Det erbjuds både vit och grön sparris med tillbehör och själv skulle jag gärna hugga in på Gotlandssparris på Nalens vis, två gröna & två vita sparrisar, citronsmör, skinka, prästost XO för 135 kr!

Nalen ligger på Regeringsgatan 74.