Efter att ha läst SvD:s recension och dessutom fått ett alldeles privat omdöme av Xtian här i matbloggen var vi förstås tvungna att själva bilda oss en uppfattning om Melker Anderssons nya krog Kungsholmen (Norr Mälarstrand, Kajplats 464). Elin hade farit iväg till Paris för att gotta sig över helgen, så jag och Maria fick själva representera Ragazzes testpanel.
Bordsbokningen skedde över telefon två dagar innan besöket och efter att ha suttit i telefonkö i några minuter fick jag prata med en trevlig tjej. Jodå, ett bord för två gick att boka och bordet var vårt från kl 17 till 20 (hehe…. vi är inte tjejerna som är ute och rullar hatt fram på småtimmarna precis, särskilt inte som vi fortfarande är osemestriga).
Sommarkvällen var ljum, även om vinden friskade på en aning vid vattenkanten. Vi valde ändå att sitta utomhus och försågs med filtar av servitören. Dukningen kändes väldigt mycket Melker Andersson-aktig. Praktiskt med menyn på tallriksunderlägget och bestick och servett fiffigt placerade i ett litet kit. Ingen risk för att något skulle blåsa bort.
Vi enades om att det finns mat för alla smaker på menyn och att möjligheten att välja halv eller hel portion är bra. Vi kunde med lätthet hitta flera rätter som var lockande, men till slut bestämde vi oss för var sin sallad.
Jag åt en hel västkustsallad med räkor (175 kr). Inget snålande med räkorna och de smakade dessutom riktigt bra, även om jag saknade den där typiska sältan från västkusten (fast den kan man nog bara räkna med om man befinner sig på just västkusten). Salladen var krispig, grönsakerna snitsigt skurna och väldigt goda. Portionens storlek stämde väl överens med beskrivningen hel och jag blev mätt. Till salladen drack jag ett glas Rosévin , Château Bonnet Rosé Bordeaux (83 kr).
Maria valde en hel rödingsallad med primörer (195 kr) och drack ett glas Brampton (83 kr) till.
Även på dessertlistan fanns det mycket som lockade och alla desserter kostar 85 kr. Jag beställde en yoghurtglass med rabarberkompott. Glassen var ljuvligt syrlig och jordgubbarna och rabarberkompotten passade fint till glassen. iittalaskålen hade jag god lust att ta med mig hem, för övrigt.
Maria åt en magngosorbet Banana Split.
Servicen var bra; vi fick vår mat väldigt snabbt och hade inga problem med att få personalens uppmärksamhet när vi ville få in notan (vi var visserligen där tidigt på kvällen och den riktiga rushen hade inte riktigt börjat). Sittningen på tre timmar räckte utan problem och det kändes inte det minsta stressigt. Maten var god, men inte riktigt så god så att 200 kr/sallad känns rimligt att betala. Det är kanske just det som är kruxet, det känns som att man får betala lite extra för konceptet precis som både Xtian och andra redan har satt ord på.
På den flytande terrassen Pontonen gäller en annan meny; en meny med drygt 20 smårätter och ett par grillrätter. Det perfekta after workstället, kan man tänka!
Inlägget kommer att fyllas på med Marias kommentarer efter helgen! Se nedan!
