Lunch på Operakällarens bakficka

Fredagen före jul så hände en ytterst märklig sak. Jag och sambon lyckades nämligen ha en lunchdate utan barn inne i stan. Jobbmässigt är vi i vanliga fall flera mil ifrån varandra på dagarna så det här tillfället blev nästintill högtidligt. Så det gällde det ju att passa att på äta lunch någonstans där det inte lämpar sig att ha en halvvild tvååring i släptåg.

Så vi chansade på att få plats på Operakällarens Bakficka. Det går inte att boka bord i förväg men vi var där ca tjugo i ett och behövde kanske vänta tio minuter på två stolar i baren.

Väl där så blev det en alldeles utmärkt fisk och-skaldjurssoppa med tillbehör och service som var riktigt bra. Sedan är vi svaga för matställen på temat fransk bistro så kort sammanfattat: den här lunchen var väl värd varenda krona. Menyn är lite dyrare än en vanlig lunch och innehåller en massa säkra kort från den klassiska husmanskostsmenyn. Min soppa var bland de dyrare varmrätterna på menyn och kostar 149.- och en efterrätt med ostkaka och hjortron kostar 80:-.

Helt klart är det här mitt nya favorittips till den som är på tillfälligt besök i Stockholm och som vill äta en god lunch centralt!

Caffè Ugo

I september öppnade Caffè Ugo och nu när det har gått några månader och jag har hunnit prova det mesta på menyn skulle jag kunna skriva ett långt inlägg om de otroligt goda italienska ingredienserna, den avslappnade stämningen och de mysiga helgfrukostarna. Jag har försökt, men det blir bara en massa superlativer som jag inte ens kan variera tillräckligt för att de ska räcka till ett helt inlägg. Istället tipsar jag om att gå dit och prova:

– Antipastosalladen eller foccacian som båda innehåller salami och kronärtskockor

Sallad

Focaccia med salami och kronärtskockor

– En frukostmeny

Frukost

– Sambons favorit cornetton (italienska motsvarigheten till croissant) som är fylld med gruyereost och prosciutto.

Cornetto med ost och skinka

– Den italienska drickchokladen Ciobar som gör det ganska mycket roligare att inte vara kaffedrickare.

Jag tar med mig datorn och går till Caffè Ugo när jag har tröttnat på att jobba hemifrån. Nu när solen verkar ha dragit sig tillbaka på riktigt och det bara är grått ute är de inte så tokigt att kunna promenera iväg ett par kvarter och plötsligt befinna sig i sydligaste Europa. Visst hjälper den italienska webbradion mig på traven (trots att jag bara förstår några ord här och där), men framförallt smakar kronärtskockorna, oliverna, osten och salamin verkligen precis som de ska göra.

Caffè Ugo ligger på Scheelegatan 6 på Kungsholmen. Närmsta t-banestation är Rådhuset, men du kan även åka hit med buss nr 3, 40, 62 eller 69.

Oljebaren

Vid St Eriksplan finns en liten kvarterskrog med namnet Oljebaren. Riktigt koll på vad namnet stod för hade jag inte förrän jag hann dit på en mitt-i-veckanmiddag. Kvarterskrogen har nämligen vigt ett par kvadratmeter av lokalen till försäljning av allehanda olivoljor och delikatesser för den som behöver handla oliver och olja akut fram till elva på kvällen!

Oljebaren ser sjukt trevligt ut redan på håll och inne är det varmt och ombonat. Lite roligt är att kolla in kundkretsen, denna kväll så var nog fördelningen tjejer och killar ca sådär 90/10; trettio-nånting-tjejer-från-Vasastan och Kulturtanter dominerar. Även om en och annan kostymkille sågs sippa vin i baren.

Menyn är kort och varmrätterna ligger mellan ca 169-269:-. Min middag med confiterat anklår serverades med savoykål, äpple och en varm valnötsvinägrett. Det var kanske inte en jättestor portion men alldeles lagom om man vill orka med en förrätt och efterätt och just denna miljö gör sig väldigt bra för en lång middagskväll. Jag hann även med en frusen saffransparfait med citrusfrukt i karamell som blev en fin avslutning. Även om det smakar mer saffran än karamell om desserten.

Le Rouge

Nykomlingen i Danyel Couet och Melker Anderssons krogfamilj är den fransk/italienska finrestaurangen Le Rouge som öppnar på Brunnsgatan 2-4 i Gamla Stan imorgon tisdag, 30 oktober. Jag var där på presslunch i fredags och fick möjlighet att smaka både på maten och stämningen.

Le Rouge

Lokalen på Brunnsgränd 2-4 är klassisk restaurangmark; på Källaren Diana har kockarna Tore Wretman och Nils Emil Ahlin huserat och dessutom har Jonas Ahlströmers potatiskällare legat här. Det förpliktigar.

Le Rouge signalerar värme, inte minst tack vare inredningen som Stylt Trampoli stått för. Detaljerna kommer från hela världen och det har inte sparats på krutet; en mängd smålampor, tygdraperingar och tavlor i taket bidrar till den ombonade känslan. Och det är rött. Överallt.

Le Rouge

Maten är traditionell och klassisk och smakerna kommer att kännas igen. Danyel Couet ansvarar för restaurangen och tillsammans med den italienska köksmästaren Marco Baudone har han skapat en färdig femrättersmeny som kommer att bytas ut varje vecka (650 kr).

Lunchen som serverades i fredags var riktigt bra. Jag gillade mälargösen med citrusstekt fänkål och champagnesås allra bäst, men det pocherade lantägget med skogssvamp, äppelrökt sidfläsk och dragonmoussline överraskade mig å andra sidan mest. Jag är inte alls ett fan av pocherat ägg, men dragonmousslinen höjde ägget flera snäpp. Avslutningen som bestod av äppelgalett med kanel och calvadosglass var inte himmelsk, men god.

Le Rouge

I Le bar Rouge, som ligger i Gröna Huset (f d Pontus in the Green House), serveras drygt tio smårätter. Baren, såväl som matsalen, har öppet måndag till lördag. I matsalen serveras även lunch måndag till fredag.

Le Rouge

Le Rouge ligger på Brunnsgränd 2-4 i Gamla Stan. Närmsta t-bana är Gamla Stan, men du kan även åka hit med buss nr 2 och 3.

Samtliga bilder kommer från www.lerouge.se.

Bondens Egen Marknad – höstversionen

Elin skrev om Bondens Egen Marknad redan 2005, men jag hittade inte dit förrän i helgen. Lagom till det allra sista marknadstillfället för hösten. Det var kallt och burrigt, men ändå gott om folk på Katarina Bangata.

Bondens Egen Marknad finns i 13 olika städer och alla produkter som säljs på resp. marknad kommer från gårdar i närheten (inom en radie på 250 km från marknadsplatsen). Definitivt närproducerat och nyskördat.

Bondens Egen Marknad

När jag stod vid de olika marknadsstånden och trängdes slog det mig hur tokiga stockholmarna verkligen är i sånt som kommer från “ostaden”. Lite smutsiga morötter, rödbetor och svamp och de blir alldeles till sig i trasorna. Jag är visserligen en av dem, men som inflyttad från en liten stad där potatisen faktiskt växer på en åker och inte bara landar i chipspåsar blir jag inte riktigt lika hysterisk. Fast jag blev rejält lycklig när jag smakade på morötterna jag hade köpt. De smakade verkligen något. Otroligt goda!

Trattkantareller

Grönsaker och färska kryddor

Skilleby Trädgård sålde bl a morötter, rödbetor, mangold, persilja och pumpa. Just pumpan väckte lite diskussion och det slutade med att tanterna köpte var sin bit och som de skulle baka i ugnen. En av dem berättade att hon brukar rosta kärnorna med lite salt på. Fiffigt. Och kul med tipsutbyte.

Chili

Åkerby Handelsträdgård fanns också på plats. Äntligen kunde jag köpa en burk inlagd squash med chili och dill. Dessutom sålde de en massa olika chilisorter.

Inlagda grönsaker från Åkerby Handelsträdgård

Den 8, 15 och 22 december arrangeras Bondens Egen Marknad igen.