Star at Harome

I mellandagarna så var det äntligen dags att äta lunchStar at Harome i North Yorkshire. De har en michelinstjärna och har även fått utmärkelsen Gastropub of the year 2006 så våra förväntningar var hur höga som helst. Restaurangen var fullbokad sedan flera veckor tillbaka men vi fick tipset att åka dit och äta lunchmenyn på deras pub.

Atmosfären är det inget fel på. Det här är en toksöt liten pub ute på vischan och för den som vill sova över så finns otroligt fina rum. Vi var där när de öppnade och på en kvart så gick puben från att vara tom till fullsatt. Så det gäller att vara i tid även för en spontan lunch.

Sambon började med grillad blodpudding med gåslever, vatttenkrasse och äppel och-vaniljchutney och blev jättenöjd. Den där vattenkrassen förföljde oss hela veckan i England. Det verkar vara vinterns måstegrej på alla resturangmenyer.

Själv så fick jag en fin krabba till förrätt som var fantastisk. Småpluttarna som syns på tallriken nedan är örtaioli och ”bloody mary-dressing”. Den sistnämnda ska jag försöka lägga på minnet och göra här hemma för den blev  lyckad till skaldjur.

Så var det varmrätterna. Det var ingen liten torsk som serverades. Tvärtom. Vilket faktiskt var lite synd, för lite mindre torsk och lite mer musslor hade balanserat upp det bättre. Sambon tyckte att lammrätten som han beställde var ok men inte fantastisk. Det är generösa portioner och tyvärr så orkade vi inte med någon efterätt.

Det här var ingen billig lunch. Jag tror vi betalade närmare tusen kronor inklusive vin och shandys och hur mycket den där michelinstjärnan än glimmar så gillade vi nog the Blue Lion bättre i våras. Men då är vi lite orättvisa och jämför en lunch med en middag förstås. Star At Harome är för övrigt med i den fina kokboken the Gastropub Cookbook som varvar recept med tips på bra gastropubar. Den åker nog med i nästa amazonbeställning!

Bra-att-ha-saker i resväskan

Semestern i England borjar narma sig sitt slut och i morgon aker vi hem till Sverige igen. I resvaskan finns bland annat hot apple chutney och cranberry sauce fran en liten delibutik som heter Joneva samt riggwelter pickle och black sheep ale chutney fran Black Sheep Brewery. Bryggeriet ligger liksom Joneva i Masham och vi at en god lunch dar forra veckan. Vi har fortfarande inte hunnit med nagon guidad tur pa bryggeriet, men forhoppningsvis sa blir det av nasta gang.

I helgen var jag forbi Sainsburys och fyllde pa lagret av mint sauce, det finns ju hemma i Sverige ocksa men Colmans burk kostar inte manga pennies och dessutom sa blev jag nyfiken pa att prova Sainsburys egen variant med balsamvinager. Sambon, som ar kvar hemma i Sverige, onskade mer suet till skafferiet for att gora dumplings. Suet ar nagot som jag inte har sett hemma i affaren, vad ar det pa svenska? Pa forpackningen star det endast; beef suet 85%, wheat flour, och det gor ju inte mig sa mycket klokare. Nagon som vet battre?

Augustinumret av mattidningen BBC Food ar forresten en riktigt toppennummer, skynda och kop, det ar en hallonterrin pa omslaget som jag bara maste prova. Nasta nummer kommer redan imorgon och forhoppningsvis sa hinner jag kopa det pa flygplatsen. Pa tal om flygplats, kommentera garna nedan om tips pa vad som kan kopas i taxfreeshopen for att anvanda i sensommarens och hostens middagsexpriment.

Fish & chips i Skipton

Jag kanske inte är helt konsekvent alla gånger. Ena stunden skriver jag ett försvarstal om att all mat i England minsann inte är friterad och nu kommer ett inlägg om – fish&chips.

Fish&chips är lika mycket England som heltäckningsmattor i badrummet, Monty Python, ”a cup of tea” och Svennis så det här får ses som ett inlägg om Englands motsvarighet till den perfekta pizzan/kebaben/sibyllaburgaren dagen efter en sen utekväll.

Vi fick tipset att åka till Skipton för att äta riktigt bra fish&chips. Skipton är populärt att turista i och bland annat känt för sina kanalbåtar. Vi testade omtalade Bizzie Lizzie som sägs vara bäst på fish&chips .

Oh yes! Med salt och vinäger så är detta kanske inte så nyttigt. Inte en grönsak så långt ögat kan nå. Men riktigt gott i vårsolen när man som vi var trötta och sega dagen efter ett bröllop.

The Blue Lion

Jag hamnar ofta i matdiskussioner där jag får försvara maten i England. Ofta så handlar det om att ”alltså, maten i England är ju jätteäcklig, den är tråkig, smakar ingenting och smakar den någonting så är den ju indisk”. Visst all mat är kanske inte kul men det är den ju inte i Sverige heller. Dock så känns det lite tjatigt ibland att påminna om att all mat är inte friterad och att all mat inte smakar curry och att all korv inte ser grå ut. För mig så är det lätt att spendera en timme eller två på Sainsburys eller någon annan större mataffär. Utbudet är nämligen stort när det gäller fina ekologiska råvaror och goda lokalproducerade varor. Dessutom så är det lättare att hitta udda ingredienser i mataffären jämfört med här hemma.

En av höjdpunkterna när jag är i England är ju dessutom att gå ut och äta. Vi är ju ofta i norra Yorkshire med jämna mellanrum och jag snubblar nästan på fötterna när vi är på väg ut på puben för att äta middag. Pubmat i England är nämligen inte riktigt samma sak där som här. Det är riktig mat. God mat. Prisvärd mat. Mycket lokala råvaror, ja bara en sådan sak att Wensleydale ligger runt hörnet, gör ju inte saken sämre. Förra veckan så åt vi middag på The Blue Lion. Byn som puben ligger i är inte så stor och vägen dit går igenom de gröna dalarna som är typiskt för Yorkshire.

Jag beställde in en sallad med rödbetor och krabba smaksatt med en citroncurrydressing till förrätt. Det lät så märkligt att jag kunde ju inte låta bli. Resultatet blev detta!

Krabbköttet ligger alltså som ett stort torn på mitten av tallriken medan citron och rödbetor samsas runt kanten. Det var faktiskt otroligt gott. Det är kul med sådana här oväntade ideér som fungerar. Det blev nästan två-förrätter-i-ett som råkade passa väldigt bra tillsammans.

Sambon åt duva till förrätt och var nöjd, det kan delvis bero på att den serverades med gåslever.

Sedan så var det dags att välja varmrätt. Vilket inte var det lättaste!

(ja fortsätt ni att tjata om engelsk mat är tråkig, jag älskar den!)

Det blev anka serverat med risotto med rökt bacon, kastanjenötter och svamp. På toppen syns palsternackschips. Gott!

Sambon njöt av den fina fisken. Rökt kolja serverad med nypotatis, pcoherat ägg, purjolök, svampsås, allt gratinerat med Gruyere,

Efterätten är årets bästa hittills. Det här är så smart, så hälften vore nog. Det är någon slags lakritsterrin med karamelliserade fikon och karamellsås. Nästan värt nobelpriset om ni frågar mig!

 

60 minuter London

I förra veckan blev det ett par dagar jobbkurs i London. Nu i efterhand visade det sig att jag såg mest Heathrow och en liten sömnig förort, men i onsdags så blev det en dryg timmes shopping inne i London innan affärerna stängde. Så vad hinner en matnörd på 60 minuter?!Man hinner springa till Millies Cookies och äta smarriga kakor

och man hinner shoppa lite tidningar

och köpa gott thé på Crabtree&Evelyn

Tänk bara vad man skulle kunna hinna med på en hel helg!