Hej igen Bangkok!

Det har gått nästan sju år sen vi var i Bangkok. Då bodde vi på Shangri-la med en liten bebis. Nu var det återbesök med tre barn i släptåg. Ja även jag inser att tiden går fort ibland. För det kändes lite som igår när vi landade på Suvarnabhumis flygplats!

Den här gången bodde vi på Chatrim och deras hotell Chatrium Residence. Alltså inte Chatrium Riverside Hotel.  Dessa två hotell ligger nämligen bredvid varandra efter floden och har gemensam lobby och matsal. Den praktiska skillnaden är att Chatrium Recidence har lägenheter för långtidsboende och “bara” utsikt från ett håll. Frågar du mig var vår utsikt mer än tillräcklig. Fantastisk! Jag uppfattade inte heller den två minuter långa promenaden  från vårt hotell till det andra för att äta frukost speciellt besvärande.


Pysselhörna med utsikt +  buffelmozzarella levererat som room-service

Vi var mycket nöjda med lägenheten på 24:e våningen. Vi disponerade två stora sovrum, två badrum, en generöst vardagsrum och ett kök på totalt 140 kvm. Ofta när vi reser med barnen är det budgetalternativ på liten yta, så det här var verkligen superlyxigt. Det var ljust och fint inrett. Sköna sängar! Möjligtvis att det skulle kunna vara lite mer dekorativt på väggarna.

Om jag ska ha någon direkt kritik gällande lägenheten så är det att luftkonditioneringen är ganska högljudd. Men absolut, vårt boende var prisvärt med tanke på vad vi fick för pengarna. Precis som på Shangri-la blev vi bortskämda med fantastisk service. Frukostbuffén var generös och barnen var mest nöjda med att få äta sig trötta på sushirullar och blåmögelost. Det var ju lätt förvånande att ingen kräktes på båtturen senare.


Poolhäng och frukosthäng

Vad gjorde vi i Bangkok? Vi tog båten från hotellets egna brygga och besökte olika tempel. Det blev lite efterlängtad shopping efter att ha varit ett par månader i Vietnam. Vi hängde vid poolen på taket. Ibland tog jag tofflorna ner till Starbucks på bottenvåningen för att köpa iskall frappuccino. Vi tog det ganska lugnt med andra ord. Jag frågade min man vad han minns mest från våra dagar i Bangkok och fick ett snabbt svar: “That you get ripped off!”  Visst ligger det lite i det jämfört med vår vardag i Vietnam. Taxi är tex mer prisvänligt än tuk-tuks och det kändes överlag som att pengarna rullade ut ur fickorna.

Matmässigt? Vi åt kanske inte så mycket “typiskt thailändskt” de här dagarna. På grund av långa frukostar och mycket promenerande på dagarna blev det room-service två kvällar. Faktiskt var det rätt skönt att få lägga trötta fötter högt i tv-soffan och äta middag med utsikt över floden. Semester är ju trots allt semester.

Det blev några thai-curries en kväll på Queen of curries som ligger ganska nära hotellet (och än närmre Shangri-la på kartan). Trevlig service och bra mat. Restaurangen är kanske inte värt en tuktuk-resa från andra sidan Bangkok – men bor du nära är det här ett bra middagsalternativ.

Vi åt lunch en dag på La Monitas Taco Truck som ligger på bottenplanet i Siam Paragon. Det blev en dyr lunch. Maten var bra. Efter alla tusen curries som jag har ätit denna höst i Vietnam fick smaklökarna en CHOCK av spröda majschips! Jag gillade deras carnitas och vi hann även klämma i oss deras prisvärda churros. Det är väl framför allt priserna på menyn som gör att vi kanske skulle tveka att komma tillbaka hit igen.

En av höjdpunkterna var definitivt att luncha på Din Tai Fung. Tidigare har vi varit på Din Tai Fung i Hongkong och Sydney.  Den här lunchen var bra och de har ett iste med earl grey med citron som är värt en omväg. Det var lite “snabbmatskedjekänsla” över restaurangen i Bangkok. Både gällande lokal och service, även om maten var bra. DTF i Hong Kong är fortfarande vår bästa upplevelse. Fast vi gillar ju DTF oavsett och kommer med all sannolikhet pricka in fler av deras restauranger på våra framtida resor.

Sötaste barnporslinet på Din Tai Fung finns att köpa med hem!

OMG – cronuts!

L’amour  Bakery & Cafe på 24 Hai Ba Trung (disctrict 1) i HCMC är först ut i Vietnam med att sälja crossnuts. Eller cronuts som de även heter.

Brödet är en hybrid mellan croissant och donut. Vanligtvis med ringlad vaniljkräm ovanpå. Tänk alltså på en nybakad frasig croissant som fått samma fritering som en klassisk  donut. Dominique Ansel skapade ursprungligen detta bakverk  för Dominique Ansel Bakery i New York så sent sent som nu i somras och det har redan fått stor spridning runt om i världen. Vad jag vet så har cronuts inte  synts till i Sverige ännu så jag gissar att en tripp till London ligger närmast till hands just nu om du vill prova.

Om de var goda? Vi hade köpt två stycken cronuts för att ta med oss till parken med barnen. Maken och jag delade på en av dem medan barnen lekte.  Ja det var ju tänkt att barnen skulle dela på den andra. “Vet du vad” sa maken, “vi säger att de inte var lämpliga för barn så delar vi på den andra innan de kommer tillbaka”. Ja jag kunde inte säga nej till denna hänsynslösa kupp. Det var bara för gott att kunna motstå (och vi gick och köpte glass till barnen så det gick ingen nöd på dem….). Jag blir inte förvånad när jag läser att det finns en svart marknad för cronuts där de sägs ha sålt för 100 dollar styck. Cronuts är som gjort att få  cravings för. Ja jag är en cronutophile!

L’amour verkar fortfarande baka sina crossnuts i liten skala så jag skulle inte vänta för sent på eftermiddagen med att smita förbi och köpa ett par om du har vägarna förbi district 1. Alternativt ring in en beställning innan du åker förbi. L’amour är för övrigt nästan granne med  Annam Gourmet Market– en populär matbutik för expats med  mat från europa och USA.

Hej igen Nhu Lan!

Vi har varit tillbaka till Nhu Lan. Det här är helt klart ett av mina favoritställen för lunch i Ho Chi Minh!

Iste kostar 2000 dong. Det motsvarar ca 60 öre.

Vårrullarna  hos Nhu Lan är bland de bättre jag har ätit i Vietnam. Såsen är så god att den framkallar stjärnfall.

Här äter jag den lunch som jag tillsvidare kommer att kalla den bästa i Vietnam. Bun thit blir inte bättre än så här.

Barnen äter typ kyckling och ris.  Som är vällagat och gott.  De bjuds även på en liten bonussoppa.

Nhu lan är ett populärt ställe för banh mi.  Jag hann inte prova eftersom jag ätit alldeles för mycket till lunch.

Lunchen för en hungrig ( och törstig) familj på fem  gick på ca 300 000 dong. Har du ett kort stopp i HCMC och vill  äta god vietnamesisk mat så rekommenderar jag gärna Nhu Lan!

Söndagslunch på La creperie

Även om vi äter mest vietnamesiskt här i Vietnam så är det roligt att ta del av de franska influenserna som återfinns i det lokala köket. I Ho chi minh finns det gott om franska restauranger och det finns alltså ett ypperligt tillfälle här om man vill äta sig mätt på galette.

Vi åt lunch på La creperie en regnig söndag.  Galetter och crêpes passar den här familjen alldeles utmärkt!

La creperie har gått bananas på marin inredning och det känns nästan mer som en båt än en restaurang.

Torr fransk cider serverat i kopp. Bättre blir det inte till en perfekt gräddad galette.

Barnen åt efterätt till lunch var tämligen nöjda med det.

En lunch med två galetter, tre efterättscrepes, två koppar cider och flaska med 1,5 liter vatten kostade ca 800 000 dong. Det här är ju ingen budgetlunch för att vara Ho Chi minh men kanske prisvärt jämfört med Frankrike?  En lunch på vår favorit Nhu lan jämförelsevis kostade oss tex 300 00 dong men La Creperie är förstås lite mer classy. Vid bordet intill intog tex ett sällskap ostron och  fransk  champagne så La Creperie får helt enkelt kategoriseras som finlunch i HCMC!

Glasstopp i Ho Chi minh

Fanny Icecream återfinns på ett flertal ställen i Ho Chi minh. Deras koncept är “100% glass” dvs det är med en kort ingredienslista utan tillsatser. Kulglassutbudet är imponerande med många tilltalande smaker och dessertkreationerna uppskattades så klart av barnen. Ska jag vara negativ om något så var mina två glasskulor med salt karamell och kanel lite väl små. Men så gillar jag glass också. Glass till alla fem här kostade ca 300 000 dong.