HCMC: Hej igen Ganesh

Nu kommer lite spridda skurar med inlägg från Vietnam. Är ute och reser men tänkte försöka mobilblogga när wi-fi finns. Därav annat format på bilderna. Och kanske begränsat tålamod med att skriva längre inlägg.

Visst minns ni vår BESATTHET med att äta på Ganesh när vi bodde i Mui Ne? Nu har de åtta restauranger i Vietnam och vi tänkte hinna med ett par av dem på den här resan. Första kvällen i HCMC var vi därför på just Ganesh. Hysteriskt förväntansfulla. Den första personen vi möter i dörren var vår favoritservitör från Mui Ne. Som kände igen oss – och frågade direkt ”Five papadams as usual?”  Roligt återseende!

Var det här lika bra som i Mui Ne? Nja. Men det var bra. De håller framför allt en jämn nivå på allt som kommer ut från köket. Missa inte deras goda  Special Nan med paneer, koriander  och chili!

Barnens favorit – Navarathman korma.

 

Tillbaka till HCMC!

Det här jullovet bjuder på en rad återseenden. Som till exempel Ho Chi Minh City. Vi landade halv nio en morgon. Checkade in på Somerset och sladdade sedan in på ett julpyntat Pasteur för att äta en lätt jetlaggad lunch på Nha Hang Ngon. Som vi längtat att få äta lunch här igen. Lika bra som för tre år sedan och sagolikt fint att få börja semestern med detta.

Mui ne: Katies Coffee House

uppdatering 30 dec 2014: Katies har bytt ägare, atmosfär och meny är därmed inte som tidigare enligt de som besökt. Så numer får ni ta detta inlägg med en nypa salt…..

’När vi flyttade till Mui ne så märkte jag att det var ett återkommande diskussionsämne om huruvida kaffet är bäst på Katies Coffee House eller hos Joes Garden som ligger ett par hundra meter bort.

För mig är det svaret ganska enkelt. Det är hos Katies. Inte bara för kaffet utan även för atmosfären. Joes Garden lockar med sin utsikt över havet, bohemiska (läs: även smutsiga och slitna) inredning och skräniga musikvolym kvällstid. Katies är ungefär raka motsatsen med förvisso utsikt över gatan men har det rent och fräscht. Dessutom så är det behagligt att smita in här även kvällstid för fika. Just för att det är en mer avkopplande miljö här. Nu är jag dessutom något partisk i ämnet eftersom jag hann bli god vän med caféts ägare under vintern men som du märker så tilltalar dessa två cafeér helt olika gäster – och jag tillhör helt klart dem som sjunker ner i soffan hos Katies för långfrukost med familjen. Just nu finns Katies Coffee på två ställen i byn. Det ursprungliga och mest populära caféet finns på 115 Nguyen Dinh Chieu. Det andra som öppnades i vintras ligger lite diskret i entrén på  hotell Nam Hai på 25B Nguyen Dinh Chieu. Katies Facebook-sida med aktuella uppdatering hittar du här.

Till Katies kommer man alltså för gott kaffe, oavsett om du vill ha vietnamesiskt iskaffe, cappuccino eller en exklusiv kopp Luwak. På menyn så rekommenderar våra barn belgiska våfflor med fruktsallad. Är du bakistrött så rekommenderar jag deras bacontoast. Cafét lockar även yogaturister (vilket är ganska många i Mui ne) med sin  nypressade juicedrinkar.

Har du tur så hittar du lite svenska pocketböcker och tidningar som jag lämnade kvar på bokbytarhyllan när vi flyttade hem igen. Eller från Bokoholist-Siv. Just bokbytarhyllor med engelska titlar går att springa på lite överallt i byn. För svenska alternativ så hittade jag ofta ok böcker i bokhyllan på Bamboo Village. Antagligen för att det går att bo där via Apollo. Deras hylla står lite diskret till vänster halvvägs ner till restaurangen.

katies katies4

Det blir minst en iskaffe om dagen i Vietnam. Själv gick jag gärna en lång promenad hit för att få en hederlig bryggkaffe.

katies2   katies1

Kall avokadosoppa till den ömma modern och belgiska våfflor till barnen. Juicemenyn är lång och Energizer med ingefära är en av favoriterna.

Listan på alla restauranger som vi har ätit på i Mui ne hittar du här!

Mui ne: Mr Crab, och den vilda jakten på mjölken

Nu har jag hunnit berätta om ganska många restauranger i Mui ne. Mr Crab är kanske inte den bästa av dem. Snarare är maten lite ojämn. Ordrar glöms bort. Överhuvudtaget kan det bli lite rörigt här. Samtidigt är det billigt och de har en fantastiskt utsikt över havet om man lyckas få en plats under det stora trädet. Det här har nog varit lite av vårt Fawlty Towers i Mui ne. Det finns flera ”Mr Crab” i byn men den vi har vart på ligger på 110 Nguyen Dinh Chieu.

Så varför har vi kommit tillbaka upprepade gånger? Dels kan man hamna här efter en lång promenad i Bo Ke-området men vägg-i-vägg på höger sida finns även Mui nes mest säkra leverantör av Dalatmjölk och andra mejeriprodukter. Så därför har taxiresan hit vart motiverad för oss. Dalatmjölk är den enda färska mjölken som levereras till byn och som alltså inte är UHT-behandlad. Deras naturella yoghurt är också värt att hålla utkik efter. Hittar man en säker Dalatmjölk-leverantör så vågar man knappt berätta för någon eftersom det periodvis är ett halvtidsjobb att hitta mjölk. Men nu när vi har flyttat därifrån så kan jag ju dela med mig av tipset på vår bästa dealer!

mrcrab3 mrcrab2

mrcrab1 mrcrab

Listan på alla restauranger som vi har ätit på i Mui ne hittar du här!

The Lunchlady i HCMC

Innan jag åkte till Vietnam så fick jag tipset om att besöka The Lunchlady i HCMC. Hon är minst sagt en kulinarisk institution och blev känd efter att ha medverkat i Anthony Bordains matprogram No reserverations. Sen dess har hon fortsatt sin verksamhet i exakt samma format. Måndag till lördag (lite oklart om det är öppet på söndagarna eller om det är så att hennes syster jobbar då) finns en nudelsoppa att beställa och med beställningen följer en liten förätt. Ingen pratar engelska och det finns inga menyer. Hon öppnar runt elva och stänger när maten är slut.

Vi promenerade hit efter en förmiddag på Saigon Zoo.  Det går ju inte att komma ifrån att The Lunchlady har blivit en riktig turistmagnet. Alla gäster när vi var där var turister på språng och hade typ Lonley Planet som  accessoar.  Lunchlady i egen hög person var på plats. Eller Nguyen Thi Thanh som hon egentligen heter. Hon såg lite sammanbiten ut bakom grytorna så jag vågade mig inte på en selfie med henne. Sen hann vi inte mer än beställa maten innan sexåringen i panik behövde gå på toaletten. Just det där med att hitta toaletter på någon minuts varsel kan vara en utmaning i HCMC. En rar granne kom till vår undsättning och strax efter gick vi husesyn i en lägenhet på sjunde våningen och fick träffa hela hennes familj. Väl tillbaka på plaststolarna så var det dags för lunch.  Det fanns lite oro för antiklimax efter all hajp vi läst om hennes soppor.

Men inte alls. The Lunchlady ÄR värt en omväg om du vill äta god vietnamesisk mat i HCMC. Så. Himla. Bra.

Kolla gärna in det här korta klippet om henneDu hittar henne på 23 Hoang Sa Street i District 1. The Travelling Murphburys har ett dagsfärskt mer ingående blogginlägg om de olika sopporna som de har ätit här.

lunchlady4

På en liten bakgata under ett stort träd finns hennes lilla oas.

lunchlady

Småplock som ingår till nudelsoppan. Vi beställde tre portioner och barnen fick dela på en. Delvis för att vi inte visste om de skulle gilla maten och dels för att vi såg att sopporna var generösa. Vi behövde inte oroa oss eftersom tjejerna högg in på allt!

lunchlady2

Umamifestival! Lunchlady gör en nudelsoppa för varje dag och det här är lördagens variant.

lunchlady3

Ok det blev en liten diskret kupp med att ha barnen som motiv för att få en fotoglimt av legenden som Lunchlady faktiskt är. Där bakom glasfönstret står hon med rishatten på. Som sagt hon var inte på världens bästa humör så jag vågade inte komma närmare med kameran.