Veckans bästa

Alltså ”vabruari”. Så himla värdelöst. Mellantjejen tippade med hög feber i början på veckan och det blev en del Häagen-Daz och Netflix i soffan för oss båda. Kan vi snabbspola ett par månader framåt nu tack så att vi slipper fler sjukdagar?

Lite glam mitt i vabberiet med en sympatisk och prisvärd Amarone som passade fint med kyckling som lagats i ugnen med chorizo och grönsaker. Den här dricker jag gärna igen!

Matmässigt har vi återanvänt en chiligryta med högrev och bönor jag vet inte hur många gånger senaste veckan. Till ris eller potatis. Som gratinerad burritos. Kanske stod jag och åt den rakt upp och ner häromnatten med gräddfil och jalapeños. Ett stort långkok är verkligen ett ess i rockärmen när vabberiet sätter igång.

Tidigt i fredags morse flög vi till Manchester för att träffa släkt över helgen. Vi handlade på oss frukost på M&S och åt i bilen på vägen norrut. Ett upplägg som alla älskar. Jag är barnsligt förtjust i wensleydaleost men det vet ni ju redan, så det är ett av mina måsten när vi bilar i England. Maken missar inte tillfället att smula ner bilen med million dollar shortbread. Ingen är väl heller förvånad över att vi har ätit både fish&chips och indisk hämtmat den här helgen?

lgår kväll blev det lite firande av vår yngsta som egentligen fyller nästa lördag. Svägerskan hittade denna tårta på Tesco och den blev MYCKET uppskattad av barnen!

Nu väntar söndagsmiddag om en stund och sedan är det dags att packa väskor för tidig resa hem imorgon bitti!

Bokmärkt under veckan:

Masi Amarone Costasera

Både maken och jag har under en längre tid haft lite oklara framtidsplaner gällande våra jobb men nu känns det som om vi båda samtidigt får ordning på vad vi ska göra. Otroligt skönt och väl värt att fira! Så jag slängde ut en fråga på twitter och fick en massa goda råd. Sedan gick jag på Marias kollegas råd och köpte en flaska Masi Amarone Costasera.

Maten? Maken fick någon slags hybris och köpte oxfilé och slängde ihop en sallad med allsköns blandning. Och det är också värt att notera; att vi inser att vi verkligen inte är några oxfilémänniskor! Det är en dyr bit som inte smakar mycket. Nej aldrig mer säger jag. Påminn mig gärna om denna bloggpost om jag får för mig att vi ska ha det igen. Hellre flankstek från Dennis Kött nästa gång vi korkar upp ett påkostat vin. För det här är ett fantastiskt gott vin! Väl värt att rekommendera för lättare kötträtter och glammigt småplock!

Torsdag med tre rätter

Hur gärna man än vill så har dygnet inte mer än 24 timmar och först nu när klockan är nästan 24.00 så blir det några minuter över till matbloggen. Nu när jag sitter framför laptopen minns jag inte alls detaljerna i kvällens matlagning. Men det är ju ändå roligt att dokumentera en del matexperiment så jag kompromissar därför lite och skriver lite fritt om kvällens meny som laborerades fram i sällskap med sambon. Till minne av en försommarkväll 2008 presenteras härmed:

Först av allt pilgrimsmusslor! En liten bas på blomkål och västerbottensost. Lite krispig bacon ovanpå. Sedan pilgrimsmusslan som vänts som hastigast i pannan och som fått lite färg (!) av cayennepeppar. Svart kaviar på toppen. Gott! Framför allt så gillar jag bacon och pilgrimsmusslor och idén med blomkål till pilgrimsmussla kommer från en middag vi åt på F12 i vintras. Att kaviarn hamnade högst upp kan jag inte riktigt förklara.

Det här var inte så avancerat. En risotto med mycket smak av skogschampinjoner och för ovanlighetens skull oxfilé serverat med Amarone. Egentligen så tycker jag att oxfilé är lite överskattat både till pris och smak men just idag så var det den mest intressanta biten att köpa i mataffären enligt sambon. Säger kanske en del om det övriga utbudet. Till grönsakerna blandades en enkel dressing med citronsaft, finhackad basilika och olivolja. Blanda dressingen i en burk och skaka om ordentligt!

Det här är en väldigt lyckad efterrätt som jag gärna rekommenderar för den som är lat. Det är både sött och syrligt och varmt och kallt: gör en enkel rabarberkompott och lägg den mellan ett par havreflarn och skiva sedan några jordgubbar och toppa med vaniljglass!

Länktips: Amaroneguiden

På vår juldagsmiddag serverades bland annat Amarone till maten. En hel del frågetecken behövde redas ut gällande druvans ursprung och vad som är speciellt med vinets tillverkning, så det hela slutade med att en av gästerna ringde och väckte sin vinpåläste far för att få svar på alla frågor. Vi som inte har telefonnumret till honom får fördjupa våra kunskaper på amaroneguiden.se istället!

Ragazzes nyårsmeny 2006

Den här gången fick innerstadstjejerna finna sig i att komma ut till oss i Förorten för att fira nyår. Från början var ambitionerna med middagsmenyn höga men sedan kom julstök och resor emellan vilket gjorde att planeringen var lite oklar in i det sista. Planeringen sköttes via mail och med lite improvisation i köket, men eftersom vi har fått rutin på matlagningen så blev allt riktigt lyckat.

Nyårsmat

Maria var flitigast vid grytorna. Hon hade skött storhandling, förberett granité hemma, vispade i risotton och hade även gjort efterätten dagen innan tillsammans med Helena. Dessutom hade Marias sambo putsat och marinerat oxfilén i förväg.

Nyårsmat

Helena hade förberett parmesandressingen i förväg och fixade kvällens hummer.

Nyårsmat

Själv bar jag mest runt på en ynklig liten tjej som inte alls ville sova. Men jag hade i varje fall dukat och dammsugit bort granbarren!

Nyårsmat

Vi började middagen med gott bubbel. Louis Roederer blev ju en favorit på matmässan tidigare i höstas varför den fick inleda middagspysslandet.

Nyårsmat

Sedan var det dags för Pana con Chocolate. Det är små bruschettas med chilichokladcremé och flingsalt som går ganska fort att göra och är en liten annorlunda aptitretare före middagen. Lite fransk äppelcider höll oss sällskap i väntan på att middagsmaten skulle bli klar.

Vi inledde med en klassiker här i matbloggen. Tonfisk med parmesandressing serverat med sallad. Petit Chablis fick det bli i glasen till. Godare än gott!
Nyårsmat

Därefter soppan som sambon hade förberett tidigare på dagen. En fluffig vichysosoisse. Den serverades kall och garnerades med krispiga palsternackschips och finklippt gräslök.

Nyårsmat

Till soppan blev det även löjromssnittar med créme fraiche och i glasen till blev det Sancerre.

Nyårsmat

Maria hade förberett en riktigt god äppelgranité med lime som amuse innan varmrätten. En riktig tiopoängare!
Nyårsmat

Sedan var oxfilé och tomater klara i ugnen och vi gjorde en champagnerisotto med hummer som varmrätt. Risotton fick smak av citron och schalottenlök. En riktig lyxig surf&turfrätt! Till detta drack vi en riktig tuffing. Amarone Classico.

Nyårsmat

Det var nog tur att vi strök ostarna från menyn för vid det här laget så började vi bli ganska mätta.

Nyårsmat

Nu började klockan närma sig tolvslaget och det var dags för champagnebakelser med fläderfyllning. Även den här är en tiopoängare som jag varmt rekommenderar. Den fick fint sällskap av Sauternes.

Nyårsmat

Vid tolvslaget skålade vi i Rotari Brut. Sambon slängde ihop ett par irish coffee på nattkvisten och av en händelse så fanns en ask Thorntonspraliner i skafferiet. Oj vilken middag! Nu är det bara 363 dagar kvar till nästa nyår.