Käraste Shinta Mani!
Det är med ett djupt andetag som jag försöker summera våra dagar på Shinta Mani i Siem Reap. Riktigt hur jag ska kunna förmedla känslan av hur det är att bo här vet jag inte riktigt. Kanske är det här min bästa hotellupplevelse någonsin? Jag kan inte i varje fall inte komma på ett bättre hotell just nu. Tack kära maken för att jag fick fira min födelsedag här!
Shinta Mani drivs av ett holländskt par med stort engamang för sk social responsibility. De stöttar både skolverksamhet och sjukvård lokalt med sin stiftelse Shinta Mani Foundation. Från att ha börjat i liten skala för sju år sedan har de i dag cirka 300 anställda. Hotellet har två boendealternativ – club och resort. Vi bodde på det senare alternativet som är något mer avslappnat och vi var supernöjda.
Hotellet har designats och inretts av arkitekten Bill Bensley. Lite lyxbohemstil som kommer till sin rätt på den här typen av boutiquehotell. Mycket svart-vitt och orange detaljer. Det är små detaljer hela tiden som gör att vistelsen känns perfekt. Från första mötet då vi möts av hotellets ägare vid entrén där vi får både väldoftande ansiktshanddukar och svalkande tedrinkar fram till det vemodiga avskedet då vi sticks åt små presenter (te och kakor) att ha med hem som minne. Eller som att det bjuds på fräscha mangosorbet-klubbor vid poolen på eftermiddagen. När vi kommer hem sent från en middag står brinnande ljus på golvet utanför varje rum för att vägleda alla hem i mörkret – mycket stämningsfullt. Sängarna förresten! De är underbara! Dessutom hade de koll på mina passuppgifter – på min födelsedag kom hela köksteamet oannonserat och sjöng med en ljuvlig chokladtårta när vi tog en drink i baren.
Ej att förglömma. De har en fantastisk frukost. Typ min drömhotellfrukost. Liten men perfekt buffé. Jag åt egg benedict varje morgon på nyrostad brioche. De har även en restaurang med modern khmerisk meny i samma byggnad som Club-delen – Kroya som jag har bloggat om här.
Vi kände oss inte alls klara med Siem Reap när vi checkade ut. Om vi återser Kambodja på nytt så vill jag helst bo här på Shinta Mani igen!