Etikett: City

ÄTA UTE

KGB Bar & Restaurant

/

I veckan var min lillebror Andreas och hans sambo Emma på besök i Stockholm och en av kvällarna var vi på restaurangen KGB efter tips av mina medbloggerskor. Till KGB går man om man vill äta borsjtj eller blinier, dricka öl efter jobbet eller bara småäta och prata på ett ställe med avslappnad stil. Det här var mitt första KGB-besök, men det kändes familjärt redan efter en liten stund. Jag gissar att stället har många stammisar och att man ofta ses här för att säga hej till personalen och dricka en öl eller två.

Vi startade med en delikatesstallrik som bestod av rökta korvar, två sorters ost (Tallegio och en ädelost), marmelad och knäckebröd. Inte så värst ryskt, men väldigt gott. I den obligatoriska brödkorgen på bordet fanns dessutom en god kaviartapenad och skivad saltgurka.

Till varmrätt åt vi stenkolsgrillad ryggbiff med friterad klyftpotatis och chilibearnaise. Ryggbiffen smakade bra och var grillad lagom länge för att vara well done, men däremot var klyftpotatisen lite väl mörk för min smak.

Träkolsgrillad ryggbiff med potatisklyftor och chilibearnaise

På väggarna hänger en hel del rysk nostalgi och när jag fick syn på den ryske hockeymålvakten Vladislav Tretyaks tröja blev jag lite full i skratt. Historien är gammal; jag var två och ett halvt år på hösten 1976 och på tv:n visades Canada Cup. Mitt i natten. Min mamma och pappa, de unga hockeytokiga föräldrarna, missade inte en match och hux flux satt även det brunögda yrvädret i soffan och hejade på det svenska landslaget. Av någon märklig anledning var jag extra förtjust i målvakterna och allra mest i just Tretyak och den svenska målisen Göran Högosta. Och ni vet ju hur det är när man är liten och säger tokiga saker; det hänger med hela livet. Alltså har jag om och om igen fått höra att jag sa: ”Den yske målvakten Tetjak och den svenska målvakten HögHosta”. Jag kunde med andra ord inte säga R och att den svenska målvakten hostade högt var väl lite kul, kan man tänka. 😉 En rejäl parentes i inlägget om maten på KGB…

# 20 Tretyak

KGB Bar & Restaurant ligger på Malmskillnadsgatan 45 och närmaste t-banestation är Hötorget.

1 kommentar
ÄTA UTE

Åh Bolero

/

Ibland så springer man på små guldkorn som man inte vet om man ska blogga om dem eller inte. För om alla springer dit så kanske det slutar med att man själv inte får plats. I somras tex så fick jag under väldigt högtidliga former följa med till en hemlig hotellbar mitt i city som var riktigt bra. Vi letade lite i blindo, hamnade på sjunde våningen och följde en lång korridor ut på ett tak där en liten fin utebar väntade. Men sådana där ställen får man nog bara tipsa om när man är offline.

Hursomhelst. När Alice bloggade om sitt nyfunna guldkorn så blev jag ju förstås väldigt nyfiken. Så ganska snart hade vi en lunchdate där. Oj vad bra det var. Så i förrgår var jag redan tillbaka.

Bolero har en massa fördelar.

1. Det ligger mitt i stan. Man behöver alltså inte krångla upp för trapporna på Kulturhuset, sitta på högljudda Kungshallen, äta tråkiga mackor på diverse kaffekedjor, utan man går bara rakt över gatan vid Åhléns City. Framme.
2. Det är snyggt. Som ett reportage från Sköna Hem. Som ett annex till Grill. Jag vill ha mattan, fåtöljen och kaffebordet med mig hem.
3. ja så var det ju maten förstås. Lunchen kostar 70:-. Medan vi väntar så får vi en liten bruschetta med en grön ärtpuré vid sidan om. Här finns alltså inget salladsbord. Å andra sidan så brukar de ofta vara tråkiga med trötta rårivna morötter och saker från konservbrukar. Och det saknar inte jag. Men lunchen är god. Havsabboren gjorde mig glad och jag har även hunnit med en grillad toast med entrecote. Som om jag någonsin skulle kunna säga nej till en steak sandwich.
4. Och de har det där lilla extra. Chokladbiten efteråt. Soyamjölk till kaffet för de som vill. Snygga tallrikar. Ännu snyggare tapeter på toaletten. Bra bossanova i högtalarna. Och så flörtar man man lite med småbarnsföräldrar – titta upp i höger hörn när du kommer in så får du se.

Själv så vågade jag inte knäppa kort när jag var där i fredags. Det satt en sk C-kändis vid bordet mittemot och om jag hade börjat knäppa kort på inredningen så att det ju verkat som ett desperat försök att få honom på bilden.

Men kom ihåg nu. Berätta inte för någon att ni har läst det här!

8 kommentarer
Östermalm

Afternoon Tea på Grand Hôtel

/

Afternoon Tea

Cadierbaren på Grand Hôtel har nyligen renoverats och numera serveras afternoon tea varje dag mellan kl 14 och 17. Den perfekta grejen för två tedrickande vänner som blir lyckliga av vardagslyx. Jag var där med vännen B igår och det visade sig vara riktigt bra tajming eftersom det snöade och var burrigt och vad passar då bättre än att dricka gott te och äta små ljuvliga scones, sandwiches och bakverk?

Cadier afternoon tea består av:

Te
Finest Tea Blend of Grand Hôtel – en blandning av drygt tio tesorter efter hemligt recept i samarbete med Vernon Mauris (som äger tebutiken Tea Centre of Stockholm)

Scones
Traditionell och choklad
Tillbehör: lättvispad grädde, rört smör, hjortronmarmelad, hallonmarmelad och lemon curd

Sandwiches
Rökt lax med dill och gräslök
Skagenröra
Västerbottensostcreme
Renstek med pepparrot

Bakverk
Chokladbrownie
Moccaéclair
Bärtartelette
Fransk smörcremevåffla

Scones

Sandwiches

Bakverk

Afternoon Tea

Hela härligheten kostar 255 kronor. För ytterligare 80 kr får du även ett glas Pol Roger (vilket den champagnetokiga Helena märkligt nog hoppade över den här gången). Och jag lovar; du behöver sannerligen inte gå hungrig från Grand Hôtel. Jag åt tills det tog stopp, pausade en stund och åt lite till. Och ändå fanns det några bakverk kvar på fatet. Mina favoriter blev sandwichesen med Västerbottencreme och skagenröra.

Servicen var bra (tekannan och sconesfatet fylldes på med jämna mellanrum), lyxfaktorn hög och jag tror inte att jag har druckit afternoon tea på Grand för sista gången!

Tips! Lite framförhållning är bra; vi bokade bord en vecka innan vårt besök och det visade sig vara ett smart drag. Helgerna är så klart extra populära afternoon tea-tillfällen.

21 kommentarer
ÄTA UTE

Födelsedagsmiddag på Serwito

/

Efter att Maria och hennes J har lovordat den italienska restaurangen Serwito i flera år, var jag och sambon äntligen där i lördags för att fira sambons födelsedag. Förväntningarna var förstås höga, och vi blev inte besvikna.

Killen som servade oss var väldigt trevlig, drog ut stolen åt mig och föreslog ett glas mousserande italienskt vin medan vi tittade på menyn. Oh boy, han visste precis vad han skulle charma mig med! 😉 Proseccon (osäker på om jag har hittat rätt sort) smakade fantastiskt. En tydlig äppelsmak, friskt och bubbligt. Precis vad jag gillar.

Jag valde en meny med fisktema:

Zuppa d´aragosta
Hummersoppa

Luccioperca in salsa di peperone
Grillad gösfilé med smörstekta grönsaker och paprikasås

Gös på Serwito

Sorbetto al limone
Citronsorbet

Citronsorbet på Serwito

Födelsedasbarnet åt lufttorkat kött med pesto och parmesan till förrätt, kycklingfilé fylld med ost, zucchini och paté av soltorkade tomater till varmrätt och som avslutning citronsorbet. Till våra varmrätter drack vi var sitt glas vin (vitt resp. rött) som servitören rekommenderade. Lyckade kombinationer. Tyvärr minns vi dock inte namnen på vinerna.

Maten var vällagad och smakade väldigt gott, atmosfären kändes familjär och utan att ha varit i Italien (ännu – ett besök borde definitivt kombineras med Giro d´Italia i maj) inbillar jag mig att det är så här en italiensk taverna är. Den utmärkta servicen höjer totalupplevelsen ytterligare ett snäpp. Jag uppskattar verkligen att personalen ger mig uppmärksamhet, frågar om vi saknar något och att man inte märker att servitören är stressad trots att han förmodligen är det. Det ska förstås tilläggas att det inte var någon trängsel på restaurangen i lördags, men jag har en känsla av att god service är viktigt för personalen på Serwito.

En parentes: Lagom till desserten fick jag via SMS reda på att Depeche Mode-killarna hängde på Kungsholmen hemma vid vårt bo. Jag kunde för mitt liv inte begripa vad jag gjorde i fel stadsdel när killarna som tagit med mig på en nostalgitripp som heter duga på Stadion kvällen innan kanske var och letade efter mig på min hemmaholme… 🙄 Fast det kan ju inte den italienska krogen hjälpa…

7 kommentarer