Brysselkål med timjan och citron

Det levereras inte mycket nya middagsrecept från mig just nu. Vi äter en hel del säkra kort så här på slutet av vintersäsongen och är otåligt väntandes på vårens primörer. Typ lasagne i olika varianter, ribollita och spagetti bolognese. Allt det där som Nigella skulle kalla comfort food.

Men vi försöker variera tillbehören och brysselkålen är ett tacksamt middagstillbehör hemma hos oss. Barnen gillar dem! Kanske för formen? Eller för knaprigheten som uppstår när de är al dente? En variant av denna receptidé har passerat bloggen för ett par år sedan.

Det här är ett tillbehör som passar till allt möjligt. Häromdagen toppade vi dem på en pasta med knaperstekt sidfläsk och finriven parmesan. Gott i sin enkelhet! Och det glädjer ju det ömma modershjärtat när barnen hugger in på grönsakerna först!

Brysselkål med timjan och citron

  • Färsk brysselkål (fryst existerar inte i detta kök!) kokas hastigt i lättsaltat vatten.
  • Marinera i en dressing med färskpressad citronsaft (snåla inte!) , finklippt färsk timjan, olivolja och lite salt och peppar.

Bucatini med knaperstekt sidfläsk, brysselkål marinerad med timjan och citron, edamamebönor toppat med parmesan

Halloumi med kapris och lime-och-senapsdressing

Delia Smith är en av de kokboksförfattare som vi alltid återkommer till här hemma när vi ska kolla upp hur man gör något “på riktigt”. Särskilt vid tillfällen när det gäller traditionell brittisk mat. Hon har levererat ett otal “how to” -kokböcker i England så när vi inte kommer överens om hur vi ska göra “den perfekta kalkonen” eller “den godaste sticky toffeepuddingen” slutar diskussionerna oftast med “jamen kolla hur Delia gör”. Delia står för bra genomarbetade vardagsrecept helt enkelt. Min svärmor lagar “typisk” Delia-mat och vi diskuterade Delias karriär senast i helgen. Nu verkar den 70-åriga matikonen nämligen vara mer intresserad av att engagera sig i brittiska fotbollslag än att laga mat. Ja bortsett från att hon och Heston Blumenthal skriver recept för matkedjan Waitrose.

Det här receptet kommer från Delias sommarkokbok och är i sin enkelhet en grymt god förrätt. Kanske är det här mitt absolut bästa recept för halloumi?

På bilden har jag tärnat halloumin i kuber innan jag stekte den för att sedan blanda ner den i dressingen. Det blev tillbehör till en pytt med stekt potatis, squash, vårlök, färsk oregano och kräftstjärtar. Givetvis blir denna halloumirätt med nämnda dressing även grymt god tillbehör på grillbuffén. Skiva då halloumin på vanligt vis innan du grillar den.

Halloumi med kapris och lime-och-senapsdressing

Dressing:

  • juice och rasp från en lime
  • en rågad matsked avrunna kapris
  • en matsked vitvinsvinäger
  • en finhackad vitlöksklyfta
  • en rågad tesked senap
  • en matsked finklippt koriander
  • två teskedar olivolja
  • salt och peppar

Potatissallad med senapsvinägrett – en gammal goding

Här hemma firade vi Nationaldagen med potatissallad och varmrökt lax. För att förstärka den svenska känslan hade vi lite  mycket Västerbottensost på toppen. När jag åt resterna till lunch dagen efter var det så gott att det nästan var löjligt. Det kan man kalla lyckad matlagning!

Ett regelrätt recept behövs egentligen inte, men gör ungefär så här:

Koka färskpotatis och låt svalna. Blanda 1 msk grovkornig senap med 1 1/2 tsk vitvinsvinäger och ca 3 msk olivolja. Krydda dressingen med salt och svartpeppar. Blanda potatisen och dressingen, rör runt och tillsätt sedan tomater, rädisor, sockerärtor. Avsluta med hackad dill och gräslök. Toppa med Västerbottensost och servera til t ex varmrökt lax.

Caesardressing

Det finns ett otal varianter på dressing till caesarsallad och jag tänker inte alls stånga mig blodig om vad som är mest likt originalet. Det enda jag har i min kravspecifikation är att det ska ingå sardeller och lagrad ost. Sen är jag öppen för variation. Jag gillar exempelvis den här krämiga varianten med gräddfil i. Perfekt att ha som tillbehör till grillad kyckling eller en grön sallad eller smörstekt sparris eller fisk eller i de matiga mackorna. Alternativen är hur många som helst!

Caesardressing

Blanda med stavmixer:

  • 2  finhackade vitlöksklyftor
  • 1 dl gräddfil
  • 1 dl majonnäs
  • 1 dl riven parmesan
  • 6 sardellfiléer
  • 1 msk vitvinsvinäger
  • 1 tsk dijonsenap

Det behövs ytterst lite av salt och peppar. Smaka av ytterst försiktigt med båda. Förvara kallt i kylen.

Svartrötter och libbsticka

Även om det blir mycket vardagsmat på rutin här hemma just nu så behöver man rösta in nya ingredienser i skafferiet emellanåt. Nu har vi två nya favoriter att blingblinga middagstallrikarna med:

Först ut, svartroten. Den ser inte så där jättekul ut egentligen och låg bortglömd ett tag i skafferilådan. Jag gick på Kinnas tips om att smaksätta dem med citron. Svartrötterna skalades och lades i ugnssäker form tillsammans med strimlade morötter, purjo och vit sparris. Jag läste häromdagen på bloggen I mitt franska kök om att ugnsbaka även sparris och jag gillar det här med att slänga in massor av grönsaker i ugnen för att låta det sköta sig själv. Sedan på med olivolja, rikligt med citronsaft från en hel citron, flingsalt, nymalen svartpeppar och nyplockad finklippt dragon innan allt ugnsbakades.

Och faktiskt. Det här svartrötterna var lite av ett halleluja-moment att äta. Eller som Pia kommenterade på twitter, “ja nästan godare än sparris”. Svartrötter kommer jag definitivt hålla utkik efter i fortsättningen. Tänker att de skulle kunna vara supergoda i soppa till exempel.

Väl avskalad så blir svartroten nästan vit!

 

En annan ny bekant i köket är libbstickan. Återigen vände jag mig till Kinna för råd som tipsade om att ha den i kall sås. Den har minst sagt en speciell smak och jag relaterar mest till selleri. De små gröna bladen finhackades. Jag använde en liten näve som rördes ner i 2,5 dl gräddfil tillsammans med finklippt ramslök, persilja, flingsalt (smaksatt med citron) och nymalen peppar. Såsen fick stå kallt några timmar och blev en bra kall sås till grillat och sallad.

Från att ha varit lite tveksam blev jag faktiskt rätt förtjust i libbstickan för att den sticker ut lite bland de gröna kryddorna. Jag ser potentialen i grytor och soppor framöver, så idag slängde jag faktiskt ner frön för libbstickan här i vår egen trädgård!