Oliver – skillnaden mellan fest och pest!

För mig är den här burken (och dess innehåll!) skillnaden mellan fest och pest i vardagen. Med några sorters goda oliver i kylen kan jag förvandla vilken trist och regnig tisdag som helst till en riktig fest.

I den här burken finns det just nu stora gröna oliver, små (och milda) kalamataoliver och volosoliver (en övermogen, mjuk och smakrik svart oliv).  Jag älskar verkligen italiensk matlagning och alla fantastiska råvaror, men när det kommer till oliver är Grekland överlägset Italien. De italienska liguriska oliverna är visserligen en favorit, men i övrigt vinner de grekiska med hästlängder.

När akuthungern sätter in och kvällens middag puttrar på spisen är oliverna en räddare i nöden. Jag äter dem också till maten, efter maten, mellan maten och all annan tid däremellan. 😉

Pannacotta med limoncello

När jag ska trolla fram en dessert lite oplanerat och inte har någon bra idé på lager, gör jag ofta pannacotta. Det behövs visserligen några timmars framförhållning för att pannacottan ska hinna stelna, men i gengäld krävs det knappt någon arbetsinsats alls. Oftast har jag alla ingredienser hemma (det där lät ju bra, men sanningen är att det bara är grädde, vaniljstång och gelésocker/gelatin som behövs) och behöver bara komplettera med bär att garnera med. En riktig räddare i nöden, alltså.

När jag använder gelésocker istället för gelatin tycker jag att pannacottan blir lite väl söt. Med limoncello och citronskal som smaksättare blir det en bra balans.

Till fyra portioner behöver du:

4 dl vispgrädde
0,75 dl limoncello
1 tsk rivet citronskal
1 dl gelésocker
1/2 vaniljstång

Gör så här:

Blanda ihop alla ingredienser. Koka upp och häll sedan gräddsmeten i portionsglas. Låt stå kallt i ett par timmar så att pannacottan stelnar. Servera tillsammans med t ex björnbär och hallon.

Tips! I våras skrev Elin ett inlägg om pannacotta och i kommentarsfältet finns en massa förslag på olika smaksättningar.

Fler pannacotta-recept i Ragazze-arkivet:

Banoffee pie

Det här kan vara den mest uppskattade efterätten någonsin på våra middagsbjudningar. Det är maken som svänger ihop pajen och det är mer än en middagsgäst som har önskat den på nytt.

Låt dig inte hämmas av det udda momentet med att koka en konservburk på spisen för med minimal arbetsinsats så får du en dulce de leche vilket är en supergod kolaliknande sås. Godast är nog pajen dagen efter när den har fått stå till sig lite. OM det nu skulle bli något över.

Banoffee pie

  • 11-12 ekologiska digestivekex
  • 75 gram smält smör
  • 1 burk kondenserad mjölk
  • 3 bananer
  • 3 dl vispgrädde
  • vaniljsocker att smaksätta vispgrädden med
  • finriven choklad att pynta ovanpå med
  1. Det som tar lite tid är att förbereda kolasåsen. Ta av etiketten från burken (annars får du bekymmer med att göra rent kastrullen efteråt) och ställ den i en kastrull med kokande vatten. Burken ska alltså inte öppnas. Låt burken stå i sjudande vatten i ca 3 timmar enligt maken. 1,5 timme räcker hälsar svärmor. Det beror helt enkelt på om vilken konsistens du vill ha på kolasåsen. Obs! Vattnet får inte koka bort! Fyll på regelbundet så att burken är täckt med ca 2/3 vatten. Detta för att burken inte ska explodera.
  2. Förbered en pajbotten. Smält smöret. Smula ner kexen fint i en skål och blanda smulorna med det smälta smöret till en deg som sen trycks ut i en pajform med avtagbar kant. Låt stå kallt tills kolasåsen är klar.
  3. Skiva bananerna tunt och täck hela pajformen.
  4. Låt burken stå ett par minuter och svalna och öppna sen försiktigt, lämpligtvis med en handduk runt.
  5. Bred kolasåsen över bananskivorna. Låt pajen kallna.
  6. Vispa grädden och smaksätt med lite vaniljsocker. Bred grädden över kolasåsen strax innan servering.
  7. Garnera med riven choklad. Maken river vit choklad och strör över pajen tillsammans med en nypa kaffepulver medan svärmor river mörk choklad ovanpå.

Cobbler med rabarber och jordgubbar

Jag är otroligt glad över att ha fått den fantastiskt fina boken Mina Efterrätter av Elisabeth Johansson i min ägo. Den är sprängfylld med välskrivna recept och med god variation. Jag vill verkligen göra allt (okej, jag hoppar kanske över ogrässorbet, men förövrigt då) i boken och jag är ganska säker på att det här kommer att bli ett söndernött exemplar i mitt kök.

Det är från denna bok som jag har gjort min första bekantskap med cobbler som är en amerikansk variant på smulpaj. Jag har inga referenser på hur den ”ska” vara men jag lovar att det här är en väldigt god efterrätt. Vi har gjort den tre gånger på en vecka vilket får ses som ett MVG i den här familjen.

Cobbler

Ett grundrecept.

  • 100 gram rumsvarmt smör
  • 1 dl strösocker
  • 1,5 dl havregryn
  • 1 dl vetemjöl
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 1 tsk bakpulver
  • 0,5 dl vispgrädde
  • 1 stort ekologiskt ägg

Fyllning: jag stekte rabarberbitar i smör och farinsocker + att jag skivade jordgubbar. Det funkar säkert alldeles utmärkt med vilka frukt och bär som helst.

  1. Blanda smör och socker i en större skål.
  2. Rör ihop alla torra ingredienser separat och rör sedan ner i socker-och-smör-röran.
  3. Blanda ner ägg och grädde. Det blir en kladdig grötliknande smet.
  4. Lägg de bär du vill använda i en ugnssäker form och täck över med cobblersmeten. Det behöver inte täcka alla bär tycker jag, utan en del rabarber kan synas. Cobbled betyder för övrigt ”lappa ihop”!
  5. 5. Gräddas i 175 grader i ca 20-25 minuter beroende på ugn.