Körsbärstomater på burk

Nyligen slog det mig att jag köper mat på ett helt annat sätt nu än tidigare. I förra veckan råkade jag se en otroligt fin färs i affären och slog till på en förpackning fläskfärs och en nötfärs. Impulsköp. 😉 Lite som att snubbla över en snygg top på H&M, fast ändå inte… För en månad sedan stod den här snygga tomatburken på ICA och bad om att få följa med hem till mitt kök. Jag köpte ett trepack (ca 25 kr) och ville nästan inte ta sönder kartongen.

Småtomater i trepack

De konserverade körsbärstomaterna från italienska Divella är söta och goda. När jag hade dem i en sås behövde jag inte ha i någt socker (vilket jag alltid har annars) och det är ju ett tecken på att tomaterna verkligen är så där små och söta som man vill ha dem. Ja, och så var ju burken snygg då…

Körsbärstomater på burk

Parma- & sparrisrullar

Till 12 rullar behöver du:

12 skivor parmaskinka
12 mozarellabollar (minimozarella)
12 gröna sparrisar
balsamicocreme
salt
svartpeppar från kvarn

Gör så här:

Låt sparrisen få ett hastigt uppkok i lättsaltat vatten (ca 2 minuter). Häll av vattnet och halvera sparrisen på längden. Rulla in två sparrisbitar i en skiva parmaskinka tillsammans med en mozarellaboll, några droppar balsamicocreme och en nypa salt och svartpeppar.

Parma- och sparrisrullar

Helenas kommentar: En sparris per rulle kan vara i minsta laget, använd mer om plånboken tillåter!

Parma- & sparrisrullarna ingick i buffén på Karlskronakolonins kräftfest.

Italiensk kalasmiddag

I veckan bjöd jag på middag för att fira att en fin kusin fyllde 40 år. Födelsedagen var på en torsdag och skulle firas efter en arbetsdag, vilket krävde en del planering i förväg. Att kunna förbereda maten dagen innan är min melodi och den här kvällen klarade jag mig undan med minimalt med tid i köket.

Jag bestämde mig tidigt för att börja middagen med Prosecco och sedan fick liksom resten av kvällen fortsätta på det italienska temat. En enkel förrätt med små crostinis, kycklingfilé med goda tillbehör till varmrätt och som avslutning en läskande melonsallad. Jag tror att det här är en väldigt typisk Helenameny. 😉

Crostinis med tapenade och tomat & basilika

1 påse crostini
1 burk tapenade (eller gör en egen olivröra)
2 tomater
1 schalottenlök
några droppar olivolja
flingsalt
svartpeppar från kvarn
1 basilikakvist

Gör så här:

Skär bort tomatkärnorna så att bara själva tomatköttet återstår. Finhacka tomat, schalottenlök och basilikablad. Droppa i lite olivolja och krydda med salt och svartpeppar. Låt stå kallt i minst en halvtimma. Fördela tomatblandningen och tapenaden på crostinis.

Crostinis med tapenade och tomat och basilika

Till förrätten drack vi Prosecco di Valdobbiadene

Kycklingfilé med soltorkade tomater & ricotta, kronärtskockspotatis och rosmarinsås

6 st kycklingfiléer
10 st soltorkade tomater
ca 2 dl ricotta
salt
svartpeppar från kvarn
olja att steka i

8 stora potatisar
1 burk kronärtskockshjärtan
1 tsk pressad citron
3 dl vispgrädde
1 msk maizenaredning
salt
svartpeppar

2 små schalottenlökar
olivolja att steka i
ca 3 dl torr vermouth (jag använde Noilly Prat som finns på halvflaska)
5 dl vatten
4 1/2 msk koncentrerad kalvfond
2 kvistar färsk rosmarin
ca 3 msk ljus maizenaredning

Gör så här:

Skär kycklingen på tjockleken så att de blir tunna och går att vika ut till stora lövbiffsliknande filéer. Salta och peppra. Hacka de soltorkade tomaterna och lägg på kycklingen. Toppa med en klick ricotta på varje filé och rulla sedan ihop och fäst med tandpetare. Bryn filéerna runt om i stekpanna och låt dem sedan gå färdigt i ugnen (i 225 grader tar det ca 15 minuter).

Skala potatisen och koka dem nästan klara. Låt kallna och skiva den sedan i tjocka skivor (ca 1 cm tjocka). Skölj kronärtskockorna i kallt vatten och skär dem i mindre skivor. Häll över citronsaft. Koka ihop grädde, salt och peppar i ca 5 minuter. Tillsätt maizenaredning och låt koka upp. Blanda ner kronärtskockorna. Varva potatisskivor och kronärtskockskrämen, avsluta med potatis. 3 potatisskivor blir lagom till varje “torn”. Baka potatistornen i ugn, ca 15 minuter i 200 grader så att den blir genomvarm.

Hacka schalottenlöken fint och fräs den en aning i lite olja. Tillsätt vermouth, vatten, fond och rosmarin. Låt puttra i ca 5 minuter utan lock (ju längre såsen puttrar, desto mer rosmarinsmak). Sila såsen, hetta upp igen, tillsätt redning och låt koka i ett par minuter. Späd ev. med mer vatten.

Kycklingfilé med soltorkade tomater och ricotta, kronärtskockspotatis och rosmarinsås

Till varmrätten drack vi det italienska vinet Masi.

Melonsallad med granatäpple och mascarponecreme

1 honungsmelon
1 galiamelon
2 granatäpplen

1 1/2 dl vatten
ca 2 msk honung eller råsocker
1 1/2 msk färsk ingefära
2 kvistar färsk mynta
saften av 1/2 lime

3 dl mascarpone
2 msk vaniljsocker

Gör så här:

Blanda vatten och honung och låt bubbelkoka i ca fyra minuter. Lagen ska vara lite trög och simmig. Riv ingefäran och hacka myntan. Ta kastrullen från spisen och blanda i ingefära, mynta och limesaft. Låt lagen svalna. Skär melonen i bitar. Blanda melon och lag. Toppa med kärnorna från granatäpplena och dekorera med myntablad. Blanda mascarpone och vaniljsocker. Servera tillsammans med melonsalladen.

Melonsallad med granatäpple och mascarpone

Helenas kommentar: Dagen innan kokade jag potatisen, hackade de soltorkade tomaterna och gjorde rosmarinsåsen och sockerlagen till desserten. Ett par timmar innan servering skar jag melonen i bitar och blandade med sockerlagen. Granatäpplena väntade jag med att dela och tillsätta eftersom jag var orolig för att de skulle bli mosiga (enklaste sättet att dela ett granatäpple är att skala det som en apelsin; på så sätt går inte kärnorna sönder). I originalreceptet till potatisen (som ingick i Ragazzes nyårsmeny 2005) finns basilika med i kronärtskockscremen, men eftersom jag serverade rosmarinsås till valde jag att inte blanda flera örter.

Receptet till rosmarinsåsen kommer från Allt Om Mat, nr 13 – 2006 och dessertidén hittade jag i Kärlek, oliver och timjan av Anna och Fanny Bergenström.

Födelsedagsmiddag på Serwito

Efter att Maria och hennes J har lovordat den italienska restaurangen Serwito i flera år, var jag och sambon äntligen där i lördags för att fira sambons födelsedag. Förväntningarna var förstås höga, och vi blev inte besvikna.

Killen som servade oss var väldigt trevlig, drog ut stolen åt mig och föreslog ett glas mousserande italienskt vin medan vi tittade på menyn. Oh boy, han visste precis vad han skulle charma mig med! 😉 Proseccon (osäker på om jag har hittat rätt sort) smakade fantastiskt. En tydlig äppelsmak, friskt och bubbligt. Precis vad jag gillar.

Jag valde en meny med fisktema:

Zuppa d´aragosta
Hummersoppa

Luccioperca in salsa di peperone
Grillad gösfilé med smörstekta grönsaker och paprikasås

Gös på Serwito

Sorbetto al limone
Citronsorbet

Citronsorbet på Serwito

Födelsedasbarnet åt lufttorkat kött med pesto och parmesan till förrätt, kycklingfilé fylld med ost, zucchini och paté av soltorkade tomater till varmrätt och som avslutning citronsorbet. Till våra varmrätter drack vi var sitt glas vin (vitt resp. rött) som servitören rekommenderade. Lyckade kombinationer. Tyvärr minns vi dock inte namnen på vinerna.

Maten var vällagad och smakade väldigt gott, atmosfären kändes familjär och utan att ha varit i Italien (ännu – ett besök borde definitivt kombineras med Giro d´Italia i maj) inbillar jag mig att det är så här en italiensk taverna är. Den utmärkta servicen höjer totalupplevelsen ytterligare ett snäpp. Jag uppskattar verkligen att personalen ger mig uppmärksamhet, frågar om vi saknar något och att man inte märker att servitören är stressad trots att han förmodligen är det. Det ska förstås tilläggas att det inte var någon trängsel på restaurangen i lördags, men jag har en känsla av att god service är viktigt för personalen på Serwito.

En parentes: Lagom till desserten fick jag via SMS reda på att Depeche Mode-killarna hängde på Kungsholmen hemma vid vårt bo. Jag kunde för mitt liv inte begripa vad jag gjorde i fel stadsdel när killarna som tagit med mig på en nostalgitripp som heter duga på Stadion kvällen innan kanske var och letade efter mig på min hemmaholme… 🙄 Fast det kan ju inte den italienska krogen hjälpa…