Sommaren 2013 har verkligen levererat. Sol, värme, fyra lediga veckor, god mat, blå himmel och tid tillsammans med familjen och vännerna. Jag har tömt min mobil på semesterfoton och som vanligt är det mest mat och olika miljöer som har fastnat på bild. Men jag lovar;…
Sedan vi kom till Karlskrona för en dryg vecka sedan har vi i princip grillat varje dag (vi tjuvstartade dessutom hemma hos svärmor i Jönköping ett par dagar tidigare). Grillmaten hör semestern till och vi tycker verkligen att det är gott. Det är sann semesterfeeling…
Då och då öppnar nya fik även i den lilla staden Karlskrona och Café Utkiken är ett sådant. Det har visserligen funnits ett tag, men jag har inte varit där förrän nu. Caféet ligger på Karlskronas högsta punkt, Bryggarberget, alldeles invid vattentornet. Utsikten är fantastisk och Café Utkiken är ett fiffigt namn. Alla förutsättningar för att bli ett höjdarställe!
Vi var där en dag då vädret var disigt, därav de lite suddiga bilderna.
Muspek för kort bildtext.
Fikautbudet var allt annat än stort; två sorters pajer, en macka och några få kakor. Jag gissar att det här stället snarare är ett lunchhak än ett fik. Varje dag serveras olika sorters lunchbufféer; taco på måndagen, pizza på tisdagen o s v för 75 kr inkl. dricka och kaffe.
Både jag och Magnus åt en jordgubbs- och rabarberpaj som inte var så värst rolig, men lillasyster Anna gillade däremot sin äppelpaj.
Café Utkiken ligger på Kärleksstigen i Karlskrona. Otroligt söt adress, förresten.
Nu när jag har skrivit det här inlägget slår det mig att man aldrig är så mycket lokalpatriot som när man flyttat från sin gamla hemstad. Jag har visserligen alltid tyckt om Karlskrona, men sedan jag flyttade till Stockholm är jag näst intill kär i lillstaden Karlskrona. Om somrarna. På vintern är det ingen höjdare i kuststäder. Det blåser alldeles makalöst mycket och precis som i alla mindre städer är det nästan kusligt öde. Kombinationen att bo i Stockholm och att kunna besöka familjen och vännerna ett par veckor om året är en höjdare för mig. Men håll med om att det är vackert!?! 😉
Karlskrona är en riktig sommarstad, precis som alla kuststäder. Här blåser det i princip varje dag, men i gengäld är luften frisk och den där speciella havslukten slår allt annat. Skärgården är lättillgänglig; de allra flesta öar har broförbindelse och till de mindre öarna ute i östra skärgården går Skärgårdstrafikens turer tre gånger per dag under sommarhalvåret. Till Aspö åker man med bilfärja som räknas som allmän väg och alltså är kostnadsfri.
I förrgår var jag med mamma och pappa vid Brofästet Senoren; en gårdsbutik och servering till höger om Möcklöbron (Senoren är den första ön österut). Butiken och serveringen har öppet kl 11-17 varje dag mellan 18 maj ocoh 2 september.
Till vänster ligger butiken och höger serveringen.
Senoren är känd för sin nypotatis (som det heter här nere) och jordgubbar och i gårdsbutiken säljs det stora mängder runt midsommar. Förutom potatis hittade vi hallon, blåbär, saft, getost, rökt fisk och blommor.
Boken Kulinariska utflykter i Sveriges trädgård fanns också i butiken.
I serveringen, Baltic Café, fanns kroppkakor, stekt sill, piroger, pajer och nybakade bullar på menyn. Kroppkakorna kommer från Blekingekroppkakan och kan inte riktigt jämföras med mammas hemlagade, men de gick ändå inte att motstå. Två kroppkakor med valfritt tillbehör (gräddmjölk, lingon eller skirat smör) kostade 60 kr inkl. dryck och kaffe. Gott och prisvärt, tycker jag som i princip är villig att betala hur mycket som helst för några kroppkakor/år.
Utsikten är Karlskronatypisk; vatten, vatten, vatten. Jag njöt verkligen av atmosfären och havslukten och var nära att ringa sambon och säga att nu köper vi ett hus här vid havet. Men nej, det är lite långt att åka för en helgvistelse. Till slut kunde jag i alla fall inte låta bli att sätta mig på bryggan och doppa fötterna i havet. HAVET. Havsvatten är speciellt.
Vi köpte med oss lite potatis, färsk rödlök, svartvinbärsnektar och körsbärssaft hem. Rödlöken och potatisen var förstås dyrare i gårdsbutiken än i vanliga mataffären, men att veta var den odlats (bara det att potatisen var smutsig känns nära på exotiskt numera) är värt många kronor. På kvällen hamnade löken på grillen och potatisen bakades i ugnen med flingsalt och olivolja. Saften ska jag försöka packa ner i väskan och ta med hem utan att SAS-personalen kraschar den i bagagehanteringen.
Förra sommaren skrev jag om Moster Astas hallonsaft köpt i gårdsbutiken på Senoren.
Ett besök på Nivå i Karlskrona (Norra Kungsgatan 3) hör sommaren till och vi passade på under vår semestervecka i den lilla staden i söder. Trist nog ligger inte restaurangen vid havet (det är över huvud taget ont om krogar i hamnen, vilket är konstigt i en kuststad), men uteserveringen på torget är ändå trevlig.
Restaurangen serverar en mängd olika burgare och sandwiches och en hel del grillrätter. Till Nivå går man när man vill äta mycket mat till bra priser. Restaurangen har även en välbesök bar och på kvällarna är öl- och jordnötsgästerna många.
M och jag delade på en tapastallrik innan varmrätten. Medelhavsinspirerade godsaker; helt i min smak.
Jag satsade på en kycklingfajitas. Mycket mat. Och gott.
Mamma valde grillad tonfisk med färskpotatis, pepparrots- och löjromsdip och kräftor. Gott men lite väl grillad tonfisk, var omdömet. Och kräftan hade ett hopplöst läge, för den kunde förstås inte konkurrera med dem som vi själva hade fiskat och kokt tidigare på dagen.
