Det är verkligen nostalgi för barnen att äta på Wagamama när vi är i England. Ofta har det blivit deras restaurang på Gatwick, men det har blivit ett antal gånger på den vid Tunbridge Wells genom åren. Äsch det är nostalgiskt för mig också. Den här kvällen var jag med ena barnet i Kensington. Samtidigt som en var på Wagamama i Brighton. Kul ju att diskutera maten i realtid.
Alltid något ändrat på menyn. Den glutenfria menyn är lång och dessa beställningar sköts alltid av den som är ansvarig för skiftet. Att vi hamnade här denna gång var för att de har glutenfri ramen på menyn (som inte var tunna risnudlar), och det hittar man inte ofta. Plus ofta roliga efterrätter.
Det finns många restauranger intill området för museum i Kensington. Vi har bland annat hängt på Honest Burger när vi har vart där. Leon är ALLTID ett säkert kort om du frågar mina barn. Nu har vi hittat ett nytt guldkorn att äta på när vi har vart på museum. På Ceru! Här är maten inspirerad från Levanten. Dvs länderna vid Medelhavets östkust, bland annat Cypern, Syrien, Libanon och Israel.
Vi delade på rätterna nedan. Allt på menyn utom pitabrödet är glutenfritt. Alla nöjda över härliga smaker och underbara dofter. Hit går vi gärna igen. Eller så provar vi deras systerkrog i Soho.
Det är ofrånkomligt ändå att London är förknippat med klassisk afternoon tea. Jag har nämnt Wolseley tidigare. Här minns jag inte ens vart vi var. Nu hade jag lovat min bror att gå loss på afternoon tea för att avsluta hans vistelse när han var här förra veckan.
Vi testade upplägget hos orangeriet vid Kensington Palace. Det här är förhållandevis prisvärt (35 pund) jämfört med de välkända instutitionerna som kostar betydligt mer. Ett stort plus tycker jag är den sympastiska promenaden genom Hyde Park på vägen dit. Vi gick från John Lewis på Oxford Street på en trekvart ungefär.
Det här är superklassiskt upplägg. Fyra varianter av små smörgåsar med lax, äggröra osv. Fina scones med clotted cram och sylt. Lite bakverk. Valfritt te på kanna. Går även att beställa in ett glas brittiskt (!) bubbel till om man vill. Lättsam miljö som jag vågar säga är barnvänlig. En hel del turister så klart som har hittat detta trevliga guldkorn.
En skum grej ändå. Kolla på översta tallriken. Det finns bara en brownie. På mellantallriken till höger så ser man kletet som skulle vart på den andra brownien. Vart tog den vägen? Tappades den på vägen ut från köket? Vem halkade på den? Som inte undrade vart den egentligen hörde hemma? Iddes inte fråga vart den försvann på vägen från köket eftersom jag ändå inte skulle orka äta tre magnifika bakverk.
I torsdags var det lång konferensdag inne i Kensington. Bodde på Baileys Hotel som var väldigt trevligt. Bra läge med krypavstånd till Gloucester Road station. Åt en sen middag på Maze Grill i Chelsea – återkommer om det. I fredags hade vi kort jobbmöte uppe på Sky Garden och jag hann även luncha på Koya i Soho på vägen hem. Puh! Är inte van vid sånt här tempo längre när jag numer mest jobbar hemifrån.
Frågar du barnen om vad som vart bäst den här veckan så är det nog att en STORK flyttat in i vår trädgård. Hen är mycket förtjust i spana ner i vår damm med karpar. Dock inte tuff nog att dyka ner så hen står mest velar timme ut och timme in. Än så länge.
I gårblev det tidig frukost för mig och Sjuåringen. Vi åkte in till London och mötte upp en efterlängtad klasskompis från Sverige. Och vi var på musikal! Typ helt övertaggade för detta innan men så roligt! Vi såg Lejonkungen och åt middag på Polpo i Covent Garden innan vi sprang till sista tåget hem.
Vad vi har ätit den här veckan?
Måndag: Vi började veckan med blomkålssoppa. Det fanns EN fin entrecoteskiva i kylskåpet så vi skivade den tunt och gjorde små varianter av steak sandvich med blåmögelost (Yorkshire Blue så klart!) och karamelliserad röd lök. För att vara ett uppsamlingsheat med rester blev middagen en riktigt bra start på veckan.
Tisdag: Äntligen kom vi oss för att prova glutenfria gnocchis. Lite annan textur på dem, nästa gång får de gärna även stekas på lite efter att de har kokats. Men smakmässigt helt ok. Minns inte vilket italienskt märke det var. Gratinerades i ugnen med färsk grönkål, slantad färsk korv från favoritmärket Heck, tomatsås och mozzarella. Fin komfortmat!
Onsdag:Scampi and chips + tartarsås. Dvs friterade räkor och pommes. Lite vagt kanske om det räknas som ”veckans fisk”… Komfortmat verkar visst vara veckans tema inser jag nu efteråt. Skyller på vädret.
Torsdag: Middag med kollegor på Maze Grill i Chelsea.
Fredag: Fulpizza från Pizza Express. Deras glutenfria margerita tror jag nämnt förut men är ok att toppa egna ingredienser innan den gräddas. Och köpt chokladmousse (Pot of Joy från Cadburys…). Vilken slapp halvfabrikatsmiddag!
Lördag: Tioåringen preppade en gigantisk nacho platter med (glutenfri) pulled pork, svarta oliver, paprika, riven ost, nachos, jalapenos, sriracha, guacamole etc.
Söndag: Middag på Polpo i Covent Garden: arancinis, pizza med spenat/parmesan/ägg och tiramisu.
Vid senaste Londonbesöket blev det indiskt till middag två kvällar i rad. Ingen är förvånad. Dag tre tog vi sikte på en närliggande pub för en klassisk söndagsmiddag. Och hamnade därför på Bumpkin i Kensington. Omöjligt att inte gilla namnet! De finns för övrigt på två adresser till i London.
Precis så här vill jag ha det på en pub. Snyggt och avslappnat. Hundägare i baren. Familjär stämning. Brittisk meny så klart. De har ”sunday roast” på menyn med halva priset för barn. Spana in den här gigantiska barnportionen nedan. Man kan ju tro att vi har hamnat i Yorkshire!
Jag åt vego! Paj med grönkål, potatis och ost. Bra så. De glömde komma ut med min sidosallad men jag blev mer än mätt ändå så jag vågade inte klaga. Trevligt husvin på glas. Enda besvikelsen var egentligen att det var lite mjölig konsistens på deras sticky toffee pudding. Men hit går jag gärna med barnen igen!