Etikett: libbsticka

gröna tillbehör

Egen grönsaksbuljong till barnmat

/

Buljongens vara eller inte vara har ju blivit ett kärt ämne att diskutera (Kicki  bjuder på en del kloka tankar här) och hemma hos oss så har vi mer eller mindre städat bort de köpta buljongtärningarna. De används någon enstaka gång men numer sällan. Har man bra smakrika grönsaker, använder skyn från köttet för att göra sås osv så tycker jag inte att man rutinmässigt behöver slänga ner en buljongtärning som allt som oftast innehåller mest salt och smakförstärkare.

Med barnmatsfixandet som vi är mitt uppe i nu så kan det dock vara bra att ha en saltfri buljong i kylskåpet för att kunna krydda maten vid behov. Just för att kompensera frånvaron av salt och för att variera smaken lite på maten.

Jag gjorde en liter saltfri buljong till barnmat häromdagen och det kommer ju räcka i all oändlighet. Hälften frös jag ner i isbitspåsar så att det är lätt att ta fram vid behov.  Igår åkte ett par matskedar ner  i moset med butternutsquash och palsternacka och idag till lunch så smaksatte den ärtpurén.

Saltfri grönsaksbuljong till barnmat

I buljongkoket åkte:

  • slantade morötter
  • några klyftade gula lökar
  • lite vitlök
  • lite blomkål i bitar
  • lite färska örter – persilja, timjan, basilika och libbsticka
  • ett par lagerblad

Jag hade gärna haft selleri i men den saknade vi hemma. Jag tycker dock att libbstickan kompenserade upp detta väldigt bra.  Dessutom smaksatte jag med lite five spice från Mill&Mortar (kryddblandning som innehåller  fänkålsfrön, anis,nejlika, kanel och koriander). Grönsaksbuljong kräver egentligen inga exakta grönsaker, tanken är ju att rensa upp i skafferiet och ta tillvara på det som finns.

2 kommentarer
ODLA

Årets favoriter i trädgårdslandet

/

Den här sommaren så tog vi oss inte an så mycket nya trädgårdsprojekt. Dels så flyttade det ju in en bebis tidigt i våras som kräver en del uppmärksamhet och dels så har vi varit bortresta en del i sommar när trädgården egentligen krävt som mest hjälp.

Tacksamt nog så har vi många återkommande kryddor att glädjas åt – olika sorters timjan, dragon, gräslök mm sköter sig självt utan hjälp.  Här är några nya favoriter i trädgårdslandet:

Jag tror inte att man kan odla för mycket basilika i en köksträdgård. I år hade vi bland annat frön på citronbasilika. Citronbasilika blev fantastisk smaksättare i vardagsmaten och precis som med myntan så brukar barnen gå och tjuväta av dessa fina basilikablad.  Till höger ovan, libbstickan, som jag bloggat om tidigare i sommar.  Något bortglömd under sommarsemestern men nu har plantan tagit ytterliggare fart sedan bilden togs.

På Zetas trädgård hittade jag ett fint lagerbladsträd. Och som det växer! Jag tror vi blir självförsörjande på lagerblad för de närmaste 50 åren, minst! Plantan är i kruka och får flytta in i vinter. Jag är lite osäker på hur den kommer att klara den svenska vintern. Till höger ovan, den efterlängtade spagettipumpan. Den hade kanske behövt lite mer omvårdnad när vi var på semester men ett par pumpor har det blivit. Perfekt som bebismat nu när familjens minst äter mosad mat.

Så var det då potatisprojektet. Förgroddningen innan sättpotatisen åkte i de svarta plasthinkarna tog lite tid. Kul att odla med barnen även om det blev ett dyrt kilopris på resultatet!

5 kommentarer
dipp och röror

Svartrötter och libbsticka

/

Även om det blir mycket vardagsmat på rutin här hemma just nu så behöver man rösta in nya ingredienser i skafferiet emellanåt. Nu har vi två nya favoriter att blingblinga middagstallrikarna med:

Först ut, svartroten. Den ser inte så där jättekul ut egentligen och låg bortglömd ett tag i skafferilådan. Jag gick på Kinnas tips om att smaksätta dem med citron. Svartrötterna skalades och lades i ugnssäker form tillsammans med strimlade morötter, purjo och vit sparris. Jag läste häromdagen på bloggen I mitt franska kök om att ugnsbaka även sparris och jag gillar det här med att slänga in massor av grönsaker i ugnen för att låta det sköta sig själv. Sedan på med olivolja, rikligt med citronsaft från en hel citron, flingsalt, nymalen svartpeppar och nyplockad finklippt dragon innan allt ugnsbakades.

Och faktiskt. Det här svartrötterna var lite av ett halleluja-moment att äta. Eller som Pia kommenterade på twitter, “ja nästan godare än sparris”. Svartrötter kommer jag definitivt hålla utkik efter i fortsättningen. Tänker att de skulle kunna vara supergoda i soppa till exempel.

Väl avskalad så blir svartroten nästan vit!

 

En annan ny bekant i köket är libbstickan. Återigen vände jag mig till Kinna för råd som tipsade om att ha den i kall sås. Den har minst sagt en speciell smak och jag relaterar mest till selleri. De små gröna bladen finhackades. Jag använde en liten näve som rördes ner i 2,5 dl gräddfil tillsammans med finklippt ramslök, persilja, flingsalt (smaksatt med citron) och nymalen peppar. Såsen fick stå kallt några timmar och blev en bra kall sås till grillat och sallad.

Från att ha varit lite tveksam blev jag faktiskt rätt förtjust i libbstickan för att den sticker ut lite bland de gröna kryddorna. Jag ser potentialen i grytor och soppor framöver, så idag slängde jag faktiskt ner frön för libbstickan här i vår egen trädgård!

5 kommentarer