På nyårsafton tog vi tåg från Varkala till Kochi. Lite vemodigt eftersom vi gärna stannat kvar där längre. Det var tänkt att bli en smidig eftermiddagstripp på tre timmar. Redan efter en halvtimme blev det problem och tåget stod stilla ett bra tag. Vi hade tänkt handla snacks innan vid stationen men där fanns bara vatten och fulchoklad. Än mer begränsat fanns att köpa på tåget. Typ inget. Först framåt åtta på kvällen kom en man och sålde kalla friterade bananer och “idlys” med het chilidipp. Jag har aldrig sett barnen äta så fort! Vilken nyårsmiddag!
Ett par timmar försent kom vi till ett nattsvart Kochi. Men som också var lätt (läs: galet) kaotiskt av allt nyårsfirande. Firandet av Pappanji gör att många åker långt för att få vara med i firandet. Det fanns ingen taxi. En vänlig kvinna försökte hjälpa oss att hitta uber utan framgång. Till slut var det en rickshaw som erbjöd sig att köra våra 25 km till hotellet. Till ett väl saltat överpris. Gissa om det var trångt med alla väskor.
Väl framme halv elva på kvällen hade vårt efterlängtade familjerum blivit avbokat på grund av vår försening. Aaargh! Tur nog fanns två fina dubbelrum kvar. Men restaurangen kunde endast erbjuda en dyr nyårsbankett. Inte riktigt vad vi hade tänkte oss även om vi var väldigt hungriga. Till slut kunde vi kompromissa om att få kyckling och ris serverat på rummet. Typ tänk dagens överblivna lunch. Ja just det ja – ingen öl på hotellet. Ingen självklarhet med alkohol på hotell i Indien även om boendet är fancy.
Rummet? Helt FANTASTISKT. Sängen inte minst som kanske var den bästa på hela resan. Efter en efterlängtad dusch och en kopp te i sängen såg vi fyrverkerier från vår balkong och sov sedan ovaggade i tio timmar. Nåväl det var en mysig och minnesvärd nyårsafton.
PJ Princess var det enda hotellet med ok standard som var tillgängligt över nyår i närheten av Kochi. Det var över förväntan bra för att vara trestjärnigt. Barn kan använda små paddelbåtar här och den lilla poolen var helt ok. Frukosten ser ni ovan. Bra indisk. Middagarna åt vi inne i Kochi.
Hotellet ligger inte alls i Kochi utan på Vypeen Islands. Det är därför lite logistik att ta sig över till själva Kochi. Samtidigt var det ganska skönt att åka “hem” på kvällarna till vårt tysta hotell. Först en rikshaw för 50 rupies ner till färjan. Båtbiljetterna kostar 3 (!) rupies styck och turen över går snabbt. Tre nätter i Kochi blev ganska lagom för oss och vi nyttjade två av dagarna med en guide som visade oss runt. Vi hade exceptionellt bra hjälp av Andrew i hotellreceptionen som fixade med vårt omöjliga projekt att boka biljetter till nattåget upp till Goa. Få personer är så engagerade som honom om att ens resa ska bli så bra som möjligt. Han fick vårt boende att kännas femstjärnigt.
Ovan? Vår frukost på nattåget till Goa. Ni vet hur det är. Är man hungrig äter man allt….
