Päron- & fänkålssallad

Den här salladen med päron och fänkål blev krispig och god. Vinägern och senapen passar väldigt bra tillsammans med de söta päronen, tycker jag. Vi åt salladen tillsammans med rostbiff och en massa smågurkor (cornichons) och cocktailkapris, men den är helt säkert minst lika god till lax.

Till två personer behöver du:

1/2 fänkål + blasten/dillen
2 små päron
10 cocktailtomater
2 tsk vitvinsvinäger
1 tsk olivolja
1/2 tsk grovkornig skånsk senap
1/2 tsk finhackad rödlök
3 nypor socker
1 nypa salt
svartpeppar från kvarn

Gör så här:

Strimla fänkålen,  skiva päronen och halvera tomaterna. Blanda ingredienserna till dressingen och smaka av med salt, socker och svartpeppar. Häll dressingen över salladen och toppa med fänkålsdillen.

Tips: Dubbla mängden dressing om du vill ha salladen ordentligt “dressad”!

Buffé till en lillasyster

Min lillasyster Anna fyllde 30 i slutet på maj och bjöd till fest en vecka senare. Eftersom jag är den i familjen som utan konkurrens tycker det är roligast att laga mat föll det på min lott att planera och laga kalasbuffén. Ganska tidigt började idéerna poppa upp och listan med bra kombinationer och några buffénykomlingar fylldes på snabbt. Jag trodde att jag hade koll på läget när jag blev däckad i diskbråcksontet from hell. Ingen bra kombination med förberedelser och en hel dags matlagning. Eftersom kalaset skulle hållas nere i Karlskrona var mamma redan inställd på att hon skulle få sköta inköpen, men hux flux fick hon även matlagningsbestyr för 31 personer på halsen. Frågan är vem som blev mest frustrerad, mamma eller jag. 🙄

Mina luddiga skisser (för mig var det ju glasklara förstås) mailades till mamma som i sin tur åkte till mataffären. Obefintliga recept och lösryckta idéer skulle omvandlas till en buffé. På plats i föräldrahemmet låg jag på soffan och gav direktiv till mamma som stod i köket. Jag ropade “inte för finhackat”, “jag brukar använda rapsolja istället för olivolja” eller “nja, jag hade ju tänkt att…”. Jag var förmodligen en alldeles odräglig side kick.

Buffé

På buffébordet fanns:

Skål och välkomna: Rotari Rosé, filodegsrullar med parmesan och solroskärnor (recept här) och crostinis med mango- och tomatsalsa (tomat, mango, gräslök, limesaft, salt och svartpeppar).

Potatissallad: potatis, olivolja, salladslök, färsk oregano, machésallad, flingsalt och svartpeppar

Quinoasallad: quinoa (kokt i grönsaksbuljong), cocktailtomater i halvor, citronsaft + cest, en massa bladpersilja, flingsalt och svartpeppar

Rostbiff: ordentligt kryddad med salt och svartpeppar och fick sedan gå i ugnen (175 grader) tills innertemperaturen var 65 grader. Rostbiffen fick svalna insvept i folie och sedan skivades den i mammas fiffiga skärmaskin. Min urpsurngstanke var att göra en marinad att ringla över strax innan servering, men det fick hoppas över. Och eftersom det var så mycket andra smaker på buffébordet var det bara bra att rostbiffen var lite neutral.

Buffé

Kycklingklubbor: mamma kryddade klubborna med Piffi Allkrydda, grillade i ugnen och försåg dem med foliehandtag. Fiffigt och väldigt enkelt.

Buffé

Fetaostcreme och tzatziki – recept finns här

Tomatsalsa: krossade tomater, färsk chili, rödlök, limesaft, salt, svartpeppar och lite socker. Nästan som Moster Margits tomatsalsa, men inte riktigt…

Kronärtskocksröra – recept finns här

Limesmör: blanda 125 g rumsvarmt smör med saften av 1/2 lime och cesten av hela limen. Tillsätt en nypa flingsalt. Rör runt och ställ kallt fram till servering. Gott att ha på bröd!

Tomat- och mozarella: varannan skiva tomat och varannan mozarella. Toppa med god olivolja, svartpeppar från kvarn och färsk basilika.

Buffé

Lite småplock: Bröd, en blandsallad, oliver från Hötorgshallen (fraktade 55 mil minsann :wink:), cocktailkapris och marinerade champinjoner.

Buffé

Till dessert hade mamma gjort svartvinbärsparfait. Recept kommer så fort mamma hämtat sig från matlagningskoman. 😉

Den som vill kika på ännu fler buffétips hittar förra sommarens examensbuffé här.

Sichuanpepparstekt rostbiff

Jag vet inte hur många gånger som jag har fått nya matideér genom att läsa matbloggar. På flera vis så är de en större inspirationskälla än kokböcker, kanske för att man får en givande diskussion på köpet. Sichuanpepparn är en typisk ingrediens som jag har hittat via matbloggarna, bland annat hos Lisa och Jens.

Häromveckan så knep jag en påse med ovannämnda peppar i Hötorgshallen och doften som spred sig när jag stött de små pepparkornen var en riktig wow-upplevelse. I och för sig så blir alla kryddor fina när de är nymortlade men jag blev väldigt förtjust i sichuanpepparn. Jag är ju ett big fan av det kinesiska köket också så om någon ber mig dra “dit pepparn växer” så kan jag bara ömt svara, ja tack 😉

I kylen låg en rostbiff på älg tinad och klar. Så jag brynde den hastigt i pannan och så klapprades det glatt med finstött sichuanpeppar, flingsalt och torkad chili på rostbiffen innan den åkte in i ugnen. Planen var att steka den i 125 grader tills den var uppe i 60 grader och det var ett visst stressmoment att hitta batterier till stektermometern. S tittade på rostbiffen och sa “ja men den där tar ju ungefär en timme”. Det här är en typisk grej nämligen som vi tjaffsar om i köket; hans stekar går på tid och mina går på temperatur och vi vägrar att kompromissa. Till slut så plockade jag batterier ur en av leksakerna för att få igång stektermometern och tro det eller ej; exakt 60 minuter senare så var rostbiffen uppe i 60 grader. Detta har jag ju givetvis INTE berättat för S.