Colcannon

Colcannon är den irländska varianten på potatismos med grönkål som vi ibland har som tillbehör till söndagsmiddagen. Den är inte helt ovanligt i samband med Halloween hemma i sitt ursprungsland.

Som med många andra klassiska recept finns det ett antal variationer på colcannon, tex att den lagas med purjolök. Ibland åker det ner lite strimlad stekt bacon i moset hemma hos oss beroende på vad övriga tillbehör på tallriken är. Mängden grönkål i relation till potatisen brukar också variera här hemma, så receptskissen som något att utgå i från beroende på vad du har hemma.

Jag tycker att det här är ett fantastiskt bra tillfälle att använda upp grönkål eller savoykål om du har över i grönsakslådan. Det är mycket grädde och smör i detta potatismos. Se det gärna mer som ett tillbehör som ackompanjerar flera grönsaksrätter till söndagsmiddagen.

Ettt litet bonustips: innan jul var maken i Dublin. På en av middagarna där serverades det kroketter gjorda på just colcannon. Så får du lite över till dagen efter så vet du vad du ska göra!

Colcannon

  • 1 kg potatis, sort lämplig till mos
  • 100 gram smör
  • 250 gram strimlad savoykål eller grönkål
  • 1,5 dl vispgrädde
  • salt och peppar
  1. Koka potatis.
  2. Strimla kålbladen efter att ha skurit bort dess mittenstjälk. Fräs en stund med lite olivolja i en stekpanna tills den mjuknar. Ställ åt sidan.
  3. Gör potatismoset – mosa potatis och blanda ner smör och grädde.
  4. Rör ner kålstrimlorna.
  5. Smaksätt med salt och peppar.

colcannon

Söndagsmiddag hemma hos oss: långlagad kalvlägg med Guinness, rostade märgben, morötter, persiljesdressing – och så colcannon!

Helenas majsdip med lime

Det är mycket mackor med olika röror på agendan den här tiden på året. Jag dammade av Helenas blogginlägg från 2005 och gjorde hennes majsdip med lime som extra tillbehör till picknickplocket. Jag halverade länkat recept och följde rådet om stavmixern + ökade på mängden limejuice lite. Det här blev en barnvänlig röra som passade fint i tunnbrödrullarna med kräftstjärtar och grönsaker!

Fler röror att picknicka med:

Smakresan, i väntan på tänder

Svisch, så var hon nio månader! Och fortfarande inte en tand i sikte! (ok, update, tanden kom strax efter detta inlägg)

Fortfarande gillar hon inte alls gröt och välling. Hon måste ju inte äta det men järnet är en trygghet förstås men vi får jaga järn på annat vis. Vi ammar inte så mycket längre. Inte nattetid längre men fortfarande ett par gånger på dagen. Vi har väl ingen exakt plan för avveckling. Ska snart flyga på semester och det är trots allt smidigt att ha amningen till hands på en lång flygning.

Vad hon äter just nu? Till frukost äter hon gärna tärnat bröd med pålägg. Med förtjusning äter hon skalade vindruvor, jag skalar dem inte fort nog! Gröna ärtor är både sysselsättning och gott att äta. Vi mixar inte lika mycket mat längre, det går alldeles utmärkt att finhacka och mosa direkt på tallriken. Och det är faktiskt ganska skönt, för nu kan det bli mycket mer av vår egen middagsmat.


Till mellis – gärna yoghurt och blåbär med rostade quinoapuffar som smälter lätt i munnen.

Röda bebisröran

Det blir en hel del frukt och grönt mixat med stavmixern till bebisen just nu. Den här röran gick verkligen hem (det gör nog alla röror med sötpotatis till den här lilla bönan)  så för minnets skull så kommer här en receptskiss.

  • en sötpotatis (ca 1/3 av röran, se bild)
  • morotett halvt äpple
  • en näve mango
  • en liten tomat (skållad, skala av skalet innan det åker ner i mixern)
  • färsk basilika

Jag tärnar och ångkokar allt i en kastrull. Morot och sötpotatis får koka längst och mango och äpple kommer med de sista minutrarna. Mixa allt med osaltat smör eller med den olja du föredrar.

Smakresan #3 – en nypa här och där

Jag får ofta frågan om hur vi har introducerat barnen till vanlig mat och det vanligaste är nog att det har blivit just “en nypa här och där”. Visst får minsta barnet egna puréportioner till frukost-lunch-middag just nu, men hon bjuds ju även in till det som vi äter (eller ja det kanske är mer hon som bjuder in sig själv…) .

Så snart barnen har vart stora nog att sitta i en egen matstol så håller de oss sällskap vid matbordet när vi äter och de äter alltså samtidigt som oss. Nu är H snart 8 månader gammal och hon gillar verkligen att spana in våra tallrikar. Mer än sin egen faktiskt…

Det blir små brödbitar att plocka med. En nypa ris. Strimlad färsk pasta. Mittbiten av gurkan. Skedar av den naturella yoghurten. Små mjuka bönor typ cannelini som är lätta att mosa. Hon delar jordgubbar med sina systrar och spanar förväntansfullt in färska fikon. Så det är klart att hon får hugga in!

Skulle man sammanfatta vårt tänk kring barnens mat skulle det vara Monkey-see Monkey-do – barnen vill ha den mat som vi vuxna äter på middagstallriken, för de har förväntar sig det.

Egentligen så har jag inte något bra svar på hur det har blivit så här – att de större barnen är allätare, som älskar grönsaker och hugger in på det som är “främmande” på tallriken. Men vi har alltid erbjudit barnen vår mat och har aldrig haft olika menyer för vuxna och barn. Det som kanske har påverkat oss mest till att uppmuntra våra barn att uppskatta all sorts mat, är bland annat att en bekant till oss lagar tre olika middagar varje kväll till de tre barnen (som numer är tonåringar),och det kändes lite som ett skräckscenario för oss att bli slavar under sådana omständigheter. Ska tillägga att det är en mycket snäv meny dessutom som deras barn har “godkänt”.

Även om familjens yngsta äter vår middagsmat så finns det förstås en baktanke redan när vi handlar hem maten. Som butternutsquashen till exempel. Den köpte jag enkom för att göra barnmatspuré med även om den blev middagsmat till oss övriga i familjen:

Kyckling med rosmarin + rotfrukter med fetaost och honung

  • Bryn kycklinglårfiléer med rosmarin.Lägg dem i en ugnssäker form
  • Fyll på formen med skivad butternutsquash och morötter . Ringla över olivolja, smulad fetaost, honung och nötter. Salta och peppra.  Rostas i ugnen i ca 200 grader.

Smakportion med butternutsquash och morot

Under tiden maten lagades klart i ugnen gjorde jag ett separat litet  kastrullkok på butternutsquash och morötter på spisen. Rotfrukterna mosades med lite solrosolja. Inget merjobb alltså när barnmaten kan trollas fram när man ändå passar grytorna i köket!

Purén med butternutsquash och morot hann inte komma med på bild.

Mer tankar om barnmat:

Smakresan #1 för tredje gången
Smakresan #2, typ sex månader