Saltgurka med smetana och honung
Knappt ett recept. Men en påminnelse om hur gott det blir att servera saltgurka som småplock med lite smetana som får ringlad honung över. Salt, syrligt och sött. Och inget mer.
Knappt ett recept. Men en påminnelse om hur gott det blir att servera saltgurka som småplock med lite smetana som får ringlad honung över. Salt, syrligt och sött. Och inget mer.
Favorit i repris! Häromveckan åt vi spenatvåfflor. Serverade med enklast möjliga upplägg – rökt lax, smetana och hackad röd lök. Typiskt bra middagsmat som barnen kan fixa. Elvaåringen smälte smör, blandade smet och gräddade våfflor galant.
Håll ut. Snart är jag klar med årets påsklunch. Blev som sagt ett gäng nya rätter. Kom mig bland annat för att lägga in två varianter på sill. Som denna.
Det andra sillreceptet har gått tre varv runt nätet och jag lånade receptet rakt upp och ner från Abbas hemsida. Alltså. Den blev bra. Men bara samma dag. Smetanan “torkade” in lite över natten, så röran såg inte alls lika kul ut dagen efter. Tänker att man absolut byter ut till lätt-creme fraiche om man vill göra den här varianten i förväg. Eller ens överhuvudtaget.
Jag var otroligt opepp på nyårsafton som passerade. Hade hållit humöret uppe under advent och tagit oss igenom en isolerad jul. Hade hoppats på att besöka Brighton med barnen i mellandagarna men så kom kallduschen med stränga restriktioner från Annandagen. Luften gick ur och Nyårsafton var mest ett datum i kalendern.
Men på nyårsafton kom det dåliga samvetet över att vi inte hade planerat något lite extra utöver biff med bearnaise som maken röstade igenom. Jag hade hotat med köpt glass att runda av middagen med men kom på en efterrätt – god sådan, återkommer om den. Vände upp och ner på kylen för att improvisera en förrätt på rester från julen för att skåla ut 2020. Orkade inte lägga champagnen på kylning för detta nyår men pep över till vår vinbutik på high street och köpte minsta flaskan prosecco. Och faktiskt, det här småplocket ÄR en liten humörhöjare i sin enkelhet.
Äsch det här är inte ens ett recept. Riv västerbottensost. Lägg ut i jämnstora högar på en bakplåt med bakplåtspapper. Sätt ugnen på 175 grader och grädda osten snabbt, tills den bubblar och får färg. Provgrädda gärna ett flarn först. Låt svalna och servera med följande ovanpå:
Jag sökte i bloggarkivet och insåg att vi äter rotselleri på krogen – men inte hemma. Är inte det märkligt?
På Portal var den bakad och serverad med kål. På Hantverket var den också fint bakad. Precis som på The Coach. På Lilla Ego kom den in med oxrygg som sällskap. Även Star Inn the City gjorde en makalös presentation med rotselleri. På Oaxen grillades den och fick sällskap av löjrom.
Jamen allvarligt. Man kan ju tro att rotselleri är hemskt märkvärdigt.
Och så råkar det vara den billigaste rotfrukten hemma i vår butik. Intressant ändå att den hänger på varenda finkrog.
Så vad har vi gjort med den. Jo en soppa. Minsann. Inspirerad av Jamie Oliver. Gillar hans idé med äpple och hasselnötter. Bra där Jamie. Och jag lovar att laga mer med den märkvärdiga rotsellerin. Hej!